Gå direkt till innehållet

Cancerpatientens välbefinnande

Cancern kan försvaga den insjuknades psykiska och fysiska välbefinnande. Det är bra att i alla sjukdomsskeden sova tillräckligt, motionera och äta mångsidigt. Man ska också ta hand om det psykiska välbefinnandet.

Sjukdomen påverkar ofta ens egen uppfattning om sig själv och självkänslan. Det kan kännas skrämmande om utseendet förändras och hälsan försvagas. Med tanke på välmåendet och tillfrisknandet skulle det ändå vara bra att försöka ta hand om sig själv så väl som möjligt.

Cancer, känslor och mental hälsa

Det är bra att under behandlingen diskutera sitt välbefinnande med läkaren eller vårdpersonalen.

Olika sätt att hålla humöret uppe

  • Kom ihåg att motionera – frisk luft påverkar både kropp och humör gynnsamt.
  • Ta hand om ditt utseende.
  • Kom ihåg att glädjas när du lyckas eller åstadkommer något, belöna dig själv.
  • Man blir på gott humör när man gör saker som man njuter av.
  • Skriv en lista över trevliga saker och ta fram den när du är nere.
  • Längta inte tillbaka till gamla tider, utan minns de trevliga händelserna.
  • Din livsinställning väljer du själv. Du kan själv bestämma om du vill betona och komma ihåg de positiva eller de negativa sidorna av olika saker och händelser.

Cancer och hälsosam kost

Cancer påverkar kosten och matvanorna på många sätt. Sjukdomen i sig kan förorsaka viktnedgång, minskad aptit och andra problem med ätandet. Operationer kan påverka sväljandet eller mag-tarmkanalens funktion. Strålbehandling och cytostatika kan förorsaka illamående, diarré, minskad aptit och förändringar i smak- och luktsinnet. Därutöver kan sjukdomen förorsaka växlande humör, vilket också påverkar aptiten och gör att patienten äter mindre och vikten går ner. Hos en del av cancerpatienterna förekommer det till och med undernäring, vilket kan försvåra tillfrisknandet och minska krafterna.

Hos några cancerpatienter kan det gå tvärtom; under hormon- eller kortisonbehandlingen växer aptiten och vikten går upp. I och med att patienten motionerar mindre kan vikten öka snabbare än vanligt. Under behandlingarna ska man inte banta, men det är bra att tänka på vikten genom att äta regelbundet, välja hälsosamma alternativ och motionera efter bästa förmåga.

Om du har insjuknat i cancer, är det viktigt att du ser till att du äter mångsidigt och får tillräckligt med vätska. Även om aptiten ibland kan vara dålig, är det viktigt att de dagliga måltiderna ger dig tillräckligt med energi och näringsämnen. För att upprätthålla energinivån är det bra att äta spannmålsprodukter, gröna växter, bönor och livsmedel som innehåller järn, såsom spenat och kål. Du ska också äta små mängder med korta mellanrum. Som mellanmål fungerar näringspreparat som innehåller mycket näringsämnen och energi i en liten volym. Det är bra att diskutera kosten med läkaren, sjukskötaren eller näringsterapeuten.

Cancerpatienterna i Finland rf har gett ut avgiftsfria handböcker:

Näringsguide för cancerpatienter

Handbok i överlevnad

Cancer och motion

Många cancerpatienter känner sig för trötta för att motionera samtidigt som de genomgår behandlingar. Det är trots allt tryggt och högst behövligt att motionera också under behandlingarna. Motion hjälper den sjuka att återhämta sig och må bättre. En patient som har god fysisk kondition klarar cancerbehandlingarna bättre.

Forskning har visat att motion minskar de negativa effekterna vid cancerbehandlingar och tröttheten och viktökningen i samband med dem. Motion höjer också den fysiska konditionen och livskvaliteten. Ju snabbare den sjuka börjar röra på sig redan under behandlingarna, desto bättre kommer hen i gång med rehabiliteringen.

Motion höjer humöret eftersom den får hjärnan att utsöndra mer endorfin, som lindrar smärta och ökar känslan av välbefinnande. Motion förbättrar också blodcirkulationen, kroppens försvarssystem och ämnesomsättningen, vilket kan bromsa tumörens tillväxttakt och förmåga att bilda metastaser.

Det är bra för den som insjuknat i cancer att röra på sig varje dag. Om motion inte tidigare har varit en del av din vardag, lönar det sig att börja med att till exempel promenera varje dag. De flesta vardagssysslor i hemmet eller cykling till och från jobbet är också bra träning. Mer motion i vardagen främjar hälsan och möjligheterna att orka med cancersjukdomen.

Cancerbehandlingar är inget hinder för uthållighetsmotion, som cancersjuka bör ägna sig åt 2,5 timmar i veckan. Pulsen får stiga under motionerandet. Det är också tryggt att träna muskelstyrka och rörelsekontroll för den som genomgår behandlingar. En lämplig mängd är 2–3 gånger i veckan.

Det viktigaste när man motionerar är att lyssna på sin kropp. Se också till att du vilar tillräckligt och tar hand om din kropp till exempel genom att stretcha och göra avslappningsövningar. Även högintensiv träning är tillåten, men diskutera frågan med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Det sämsta alternativet är att ligga på soffan under den tid du får behandlingar.

Diskutera med din behandlande läkare och din fysioterapeut om hur du mår och hur du kan börja motionera eller röra på dig samtidigt som du får eller efter att du fått dina cancerbehandlingar. Också Cancerorganisationernas rådgivningstjänster ger dig information och stöd under olika faser av din sjukdom.

 

Cancer och trötthet

Många som insjuknat i cancer känner sig mycket trötta och utmattade. Ofta hjälper det inte att man sover. Den insjuknade kan ha svårigheter att komma ihåg och koncentrera sig på saker. Många vanliga dagsrutiner känns övermäktiga.

Utmattning förekommer inte endast i samband med cancer, utan också vid många andra sjukdomar. Kronisk trötthet eller trötthet som är förknippad med behandlingen kan bero på många orsaker. Det är bra att diskutera tröttheten med vårdpersonalen, eftersom man vid behov kan lindra trötthetssymtomen med hjälp av läkemedel.

Det är inte fullständigt klart varför patienterna ofta känner sig trötta medan de är sjuka och får behandling. Tröttheten kan förekomma akut eller pågå i en längre period. Den akuta, kortvariga tröttheten går över på några veckor, medan man vid kronisk trötthet tappar all styrka. Kronisk trötthet påverkar hela kroppen. Tröttheten kan ha funnits där som symtom redan innan man fått en cancerdiagnos.

Bakgrundsfaktorer som förorsakar trötthet kan vara cancerbehandling eller annan medicinering, anemi, viktnedgång och minskad aptit, förändringar i ämnesomsättningen, stress, andfåddhet, smärtor och eventuell inflammation, osäkerhet och rädsla. Tröttheten kan förekomma akut eller vara långvarig.

Kronisk trötthet är ett symtom som varje cancerpatient upplever individuellt. Behandlingssättet beror på orsaken till tröttheten.

Det är viktigt att kontakta läkaren

  • om tröttheten blir ovanligt svår
  • om vila och friluftsliv inte lindrar tröttheten
  • om du inte kan ta hand om din hygien eller om du inte får tillräckligt med näring varje dag
  • om tröttheten är kontinuerlig.

Även om det inte finns någon enskild medicinsk behandling tillgänglig, kan tröttheten alltid lindras.

Du kan också försöka lindra utmattningen själv. Det är viktigt att identifiera sina egna krafter. En kort tupplur räcker för att upprätthålla energinivån. Du kan vila flera gånger om dagen. Tupplurarna ska dock vara korta så att dygnsrytmen består. Det är också viktigt att sova på natten utan avbrott. Om du lider av sömnlöshet, är det bra att diskutera saken med läkaren.

Källor

Joensuu, Heikki; Jyrkkiö, Sirkku; Kellokumpu-Lehtinen, Pirkko-Liisa; Kouri, Mauri; Roberts, Peter J. & Teppo, Lyly (toim.) (2013) Syöpätaudit. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim.

Suomen Syöpäpotilaat ry. Kun mitään en jaksa, Fatigue eli hoitoväsymys. Helsinki, 2015.

Suomen Syöpäpotilaat ry. Syöpäpotilaan ravitsemusopas. Helsinki, 2014.

Suomen Syöpäpotilaat ry. Selviytyjän matkaopas. Helsinki, 2014.