Cancer och fertilitet

Till följd av vissa cancerbehandlingar kan äggstockarnas funktion försvagas eller upphöra för tidigt. Det finns således en risk att kvinnan efter behandlingarna inte kan bli gravid. Hennes fertila åldersperiod kan förkortas och klimakteriet kan börja tidigare.

Starka behandlingar kan tömma ut hela äggcellförrådet. Detta leder till brist på könshormon och infertilitet. Äggstockarnas funktion kan också bli tillfälligt störd. Då återställs fertiliteten efter en tid.

Ju yngre kvinnan är, desto bättre klarar äggstockarna av biverkningarna av cancerbehandlingarna och desto mindre påverkar behandlingarna kvinnans senare fertilitet.

Det är viktigt att fertilitetsbevarande åtgärder vidtas redan innan cancerbehandlingen påbörjas. Cancerläkaren kan på basis av patientens ålder och hälsotillstånd samt den cancerbehandling som används bedöma om kvinnans fertilitet sannolikt riskeras.

Om man bedömer att det finns risk för att fertiliteten försvagas eller förloras helt, kan man överväga att djupfrysa äggceller, embryon eller äggstocksvävnad. Det är dock inte alltid möjligt att vidta fertilitetsbevarande åtgärder, till exempel om cancerbehandlingarna måste påbörjas omedelbart eller om äggstockarnas funktion redan försvagats. Det rekommenderas dock alltid att patienten besöker rådgivningen.

Vissa cancerbehandlingar kan försvaga fertiliteten hos en man. Behandlingarna kan försvaga spermieproduktionen i testiklarna eller få den att upphöra. Efter behandlingarna kan fertiliteten bli delvis eller fullständigt återställd. En varaktig eller långfristig störning i spermieproduktionen uppstår, när cancerbehandlingen skadat stamceller i testiklarna.

Det är viktigt att fertilitetsbevarande åtgärder vidtas redan innan cancerbehandlingen påbörjas. Cancerläkaren kan på basis av patientens ålder och hälsotillstånd samt den cancerbehandling som används bedöma om mannens fertilitet sannolikt riskeras.

Man kan försöka bevara fertiliteten genom att djupfrysa sädesvätska eller testikelvävnad innan cancerbehandlingarna påbörjas. Det är dock inte alltid möjligt att vidta fertilitetsbevarande åtgärder.

Hos största delen av cancerpatienter som insjuknat som barn eller som tonåring förblir fertiliteten på god nivå även efter behandlingarna. Vissa cancerbehandlingar som man fått som barn eller som tonåring kan dock senare påverka hormonfunktionerna och fertiliteten. I vissa fall kan puberteten fördröjas eller utebli. Hos pojkar kan produktionen av könshormoner förbli normal, även om spermieproduktionen blivit störd. Då kommer de normalt in i puberteten, men det bildas inga spermier.

Cancerbehandlingarna påverkar flickornas och pojkarnas fertilitet på olika sätt. Förutom könet avgör även den insjuknades ålder (huruvida puberteten redan börjat eller inte) och den behandling som hen fått hurdan effekt cancerbehandlingarna kommer att ha på fertiliteten.

Om cancerbehandlingarna bedöms förorsaka infertilitet, kan man försöka bevara fertiliteten med hjälp av olika åtgärder innan cancerbehandlingarna påbörjas.

Vilka alternativ som är tillgängliga beror på

– barnets ålder
– den fysiska och psykiska utvecklingsfasen i puberteten
– den underliggande sjukdomen
– hur snabbt cancerbehandlingen ska påbörjas

Hos en tonåring som befinner sig i puberteten kan man eventuellt använda samma metoder för att bevara fertiliteten som hos vuxna. Barn i prepubertal ålder producerar ännu inga mogna könsceller. Att ta vara på könskörtelvävnad (testikel- eller äggstocksvävnad) och djupfrysa den är i deras fall den enda metoden som eventuellt kan bevara fertiliteten. Ibland är det också möjligt att försöka skydda könsorganen omsorgsfullt under strålbehandlingen. Dessa åtgärder ökar sannolikheten att barnet i framtiden kan bli förälder, men de är ingen garanti för det.