Vad är cancer?

Cancer är framförallt en sjukdom som drabbar äldre personer. I och med att befolkningen åldras ökar även antalet cancerfall. I Finland lever över 260 000 människor som i något livsskede drabbats av cancer.

Allt fler som drabbats av cancer blir friska. Möjligheten att tillfriskna beror på många faktorer, till exempel cancertypen och tumörens spridningsgrad. Även många patienter som inte kan botas helt lever länge tack vare avancerade cancerbehandlingar.

Behandling och rehabilitering av cancer

Ordet tumör betyder avvikande tillväxt av celler. Tumörerna klassificeras vanligen som godartade och elakartade tumörer. En godartad tumör är lokal och växer långsamt. Den leder vanligtvis inte till patientens död. En elakartad tumör, dvs. en cancertumör, växer snabbare. En cancertumör sprider sig till sin omgivning och hotar ofta patientens liv.

Cancercellerna bildar inte alltid en solid tumör. Till exempel vid leukemi som är en cancersjukdom i blodbildande vävnader cirkulerar cancercellerna fortsättningsvis i kroppen och uppför sig fortfarande i viss mån normalt. Till slut tar de dock över så mycket utrymme av friska celler att cellernas normala funktioner förhindras.

Hur uppstår cancer?

Canceruppkomsten är en flerfasig händelsekedja, där det ärftliga materialet i en ursprungligen frisk cell skadas och cellerna förvandlas till elakartade celler. Skadorna ackumuleras småningom i det tillväxtreglerande systemet.

Cancer har sitt ursprung i ett genetiskt fel. Människans arvsmassa, dvs. gener, befinner sig inne i cellerna, i specifika strukturer som kallas för kromosomer. Generna styr olika cellfunktioner, såsom celldelningen. Generna kan drabbas av förändringar, dvs. mutationer, om de mekanismer som reglerar celldelningen ger vika. Ett enskilt genetiskt fel är vanligtvis inte tillräckligt för att förorsaka cancer. Cancer uppstår när det sker mutationer i sådana gener som spelar en betydande roll vid regleringen av cellernas tillväxt och differentiering.

De så kallade cancergenerna är sedvanliga gener förknippade med regleringen av cellens funktion som helt enkelt tagit skada.

Det finns två typer av cancergener:

• onkogener eller cancerframkallande gener, vilkas aktivering förorsakar okontrollerbar celldelning i vävnaden
• tillväxthämmande eller cancerhämmande gener, vilkas cancerframkallande egenskaper uppstår då de slutar fungera.

I många celler uppstår det hela tiden nya skador i arvsmassan. Människokroppen har dock ett välutvecklat försvarssystem som reparerar dessa skador. Om systemet ger vika, kan skadade celler börja dela sig okontrollerbart, vilket till slut kan leda till att cancer uppstår.

En cancertumör består av flera miljarder cancerceller. En cancercell måste dela sig tusentals gånger för att tumören ska vara ens lika stor som en ärta. Det kan ta flera år innan tumören syns på en röntgenbild eller kan kännas med händerna, men den kan även växa mycket snabbare.