CancerterminologiCancerterminologi i Finland ingår dels begrepp som direkt berör cancer och även t.ex. namnen på godartade tumörer, olika undersökningsmetoder och andra ord som på ett eller annat sätt ansluter sig till elakartade tumörer eller vården av dem. Alfabetiskt index A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Ö Terminologin är bearbetad av professor Lyly Teppo. Terminologin kan även beställas i pappersform från Cancerorganisationerna: tiedotus@cancer.fi A Ablation Borttagning av ett organ (t.ex. bröstet). Accelerator Apparat som producerar djupt inträngande strålning, som används vid strålbehandling. Adenokarcinom Elakartad tumör t.ex. i magsäcken, tarmkanalen eller bröstet. Den uppstår i körtelvävnad eller bildar körtelstrukturer. Diagnosen ställs genom mikroskopisk undersökning. Adenom Godartad körteltumör t.ex. i tarmen, hjärnbihanget, sköldkörteln eller binjuren. Adenom i de inresekretoriska körtlarna avsöndrar i allmänhet hormoner. Adenomatos Riklig förekomst av godartade tumörer (adenom). Adenomatos i tjock- och ändtarmen är en ärftlig förändring, vartill ofta ansluter sig ökad risk för tarmcancer. Adjuvans, adjuvant behandling Behandling med cancerläkemedel efter operation och/eller strålbehandling. Syftet är att förstöra sådana latenta tumörhärdar, vilkas existens inte kan observeras. Ordet adjuvans betyder i och för sig hjälp eller stöd och avser generellt läkemedel, som stöder andra läkemedels effekt. AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome = förvärvat immunbristsyndrom (se Immunbrist). Akustikusneurinom Tumör som är belägen inne i skallen och som utgår från hörselnerven (nervus acusticus). Godartad till sin karaktär, men på grund av sitt läge kan den förorsaka svåra problem. Alfafetoprotein (AFP) Äggviteämne under fosterstadiet som börjar förekomma i blodet bl.a. vid en del cancersjukdomar (levercancer, testikelcancer). AFP kan användas som cancermarkör (se Markör). Alkylerande medel En typ av cancerläkemedel. Alternativ medicinering Behandling av cancer (och många andra sjukdomar) med metoder och preparat, vilkas effekt och ofarlighet inte är vetenskapligt bevisade. Anaplastisk Begrepp som på basis av mikroskopisk undersökning befinns beskriva cancervävnadens struktur. Cellerna i en anaplastisk cancer varierar i storlek och form, cellerna har förlorat den typiska strukturen hos cellerna i sin ursprungsvävnad. Prognosen för en anaplastisk cancer är i allmänhet sämre än för en väl differentierad cancer. Anastomos Öppning åstadkommen på kirurgisk väg mellan två ihåliga organ (t.ex. magsäcken och tarmen) (se Fistel). Anatomi Vetenskap som undersöker de olika organens, vävnadernas och cellernas uppbyggnad. Ordet betyder också helt enkelt struktur (t.ex. lungornas anatomi). Androgen Allmän benämning för de manliga könshormonerna. Angiosarkom Elakartad tumör som utgått från blod- eller lymfkärlen. Antiandrogener Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra de manliga könshormonernas, d.v.s. androgenhormonernas, verkan. Antiemetikum Läkemedel som förhindrar illamående och uppkastningar. Antihormoner Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra bestämda hormoners verkan (se Hormonreceptor). Antimetaboliter En typ av cancerläkemedel. Antioxidanter En grupp ämnen med olika kemisk struktur, vilka förebygger oxidationsfenomen och vilka antas vara av betydelse för hälsans upprätthållande. En del forskare anser att en otillräcklig mängd antioxidanter i kosten medför ökad cancerrisk. Bl.a. vitaminerna C och E är antioxidanter, likaså flavonoiderna och ubikinon. Antiöstrogener Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra de kvinnliga könshormonernas, d.v.s. östrogenhormonernas, verkan. Anuri Tillstånd, då ingen urin utsöndras (eller utsöndras i mycket liten mängd) beroende på störningar i njurarnas funktion. Om urinering av redan existerande urin hindras (t.ex. beroende på att prostatakörteln är förstorad och täpper till urinröret) rör det sig om s.k. urinstämma d.v.s. urinretention. Anus Ändtarmsöppningen. Apoptos Programmerad celldöd. Del av regleringssystemet i organismen, där balans råder mellan cellernas död och produktionen av nya celler under fosterutvecklingen och tillväxttiden (olika organ utvecklas och växer) och i den fullvuxna organismen (bevarad balans mellan antalet celler i de olika vävnaderna). Störningar i apoptosen kan spela en stor roll i cancervävnadens tillväxt. Appendix Bihang (t.ex. blindtarmens maskformiga bihang, appendix vermiformis). Armhåleevakuation Avlägsnande av fettvävnaden och lymfknutarna i armhålan i samband med bröstcanceroperation. Asbest Fiberaktigt mineral som åstadkommer dammlungsjukdom (asbestos) och ökar risken att insjukna i lungcancer och cancer i lungsäcken (mesoteliom). Asbest var tidigare ett vanligt värmeisoleringsämne, men numera är det förbjudet att använda asbest. Ascites Vätska som samlas i bukhålan, ”bukvattusot”. Orsaken kan ligga i många olika sjukdomstillstånd, bl.a. elakartade tumörer som spritt sig till bukhålan (t.ex. äggstocks-, mag- eller tarmcancer). Astrocytom Tumör som fått sin början i hjärnans stödvävnader. Det finns astrocytom av olika slag, både godartade och elakartade, vad gäller den mikroskopiska vävnadsstrukturen och tillväxtsättet. Avbildningsmetoder Undersökningsmetoder som används i diagnostiken av olika sjukdomar och som går ut på att få bilder av organ eller av olika delar av kroppen (på film eller i en dator). Dessa bilder tolkas av specialister på radiologi. Avbildningsmetoder är t.ex. röntgenundersökningar av olika slag, magnetundersökningar, isotopkartläggningar och ultraljudsundersökningar. B Barretts syndrom, Barretts matstrupe Slemhinneförändring i matstrupen, där den normala slemhinnan som täcks av skivepitel har ersatts av magslemhinna. Detta kan vara förorsakad av att maginnehållet ständigt stöts upp i matstrupen. I denna s.k. Barretts slemhinna kan matstrupscancer utvecklas. Namngiven efter den engelske kirurgen Norman Rupert Barrett. Basalcellscancer Basaliom. Vanligt före-kommande, elakartad tumör, som fått sin början i basalcellerna i hudens ytskikt. Metastaserar sällan. Basaliom Se Basalcellscancer. Bekräftande operation Förnyad operation på symtomfri, tidigare behandlad patient (framför allt öppnande av bukhålan d.v.s. laparotomi) för att se efter om tumören möjligen återkommit. Benign Godartad. Motsatsen är malign, elakartad. Benmärgstransplantation Behandlingsform som innebär att patienten ges benmärg, antingen tagen av honom/henne själv eller erhållen av en donator. Syftet är att aktivera benmärgens produktion av blodceller t.ex. vid leukemi (donerad benmärg) och lymfom (egen benmärg) efter en strålbehandling som varit så kraftig, att cellproduktionen i benmärgen upphört. Betatron Apparat som producerar strålning avsedd för cancervård. Bilateral Ömsesidig. Ordet kan beskriva t.ex. en tumör (bilateral njurcancer) eller en operation (bilateralt avlägsnande av äggstockarna). Biologisk vård En cancerbehandlingsform där man vill stimulera organismens egna försvarssystem eller där man ger cellprodukter som förstör cancervävnad. I den biologiska vården används bl.a. interferoner och interleukiner, vilka brukar kallas biologiska responsmodifikatorer. Biopsi Tagning av provbit. Blandtumör Tumör med vävnader som fått sin början i epitelvävnad och i stödjevävnad. Blandtumörer förekommer t.ex. i spottkörtlarna. Ett nytt namn på blandtumörer är pleomorft adenom. Blast Modercell. Ofullgången form av en viss celltyp eller en mogen cell som aktiverats. Antalet blastceller i blodet och benmärgen är av betydelse vid kontrollen av leukemipatienter. Olika slags blastceller finns också i många andra cancerformer. Blodcancer Se Leukemi. Bowens sjukdom Avvikande struktur i huden och de yttre könsdelarnas epitelvävnad. Diagnosen kan ställas genom mikroskopisk undersökning av en provbit. Bowens sjukdom är ett förstadium till cancer (skivepitelkarcinom). Namngiven efter den amerikanske läkaren John Bowen. BPH Benign Prostatic Hyperplasia. Godartad tillväxt av prostatakörteln; mycket vanligt hos äldre män. Medför inte ökad cancerrisk. BRCA1, BRCA2 De viktigaste av de kända gener, vilkas mutationer (förändringar eller defekter) har ett samband med ärftlig bröstcancer. Enligt nu rådande uppfattning kommer 4050 % av de kvinnor, som har en defekt i någondera av dessa gener, att insjukna i bröstcancer. Brakyterapi Närvård. Strålbehandling på så sätt, att bestrålningsapparaten förs till själva tumörvävnaden eller invid tumören. Breslows klassificering Hudmelanomets största tjocklek i millimeter. Bronkoskopi Undersökning av luftstrupen och luftrören genom införande av ett instrument (se Endoskopi). Burkitts lymfom Form av lymfknutscancer, som först beskrevs av den irländske läkaren Denis Burkitt. Sjukdomen förekommer speciellt i Afrika, men den finns även i Finland. C Cancer Elakartad d.v.s. malign tumör, kräfta. Också leukemi är en form av cancer. Cancer family-syndromet Ärftligt, sällsynt tillstånd som förekommer endast i ett fåtal släkter: hos släktens medlemmar förekommer oftare än vanligt cancer i tjocktarmen, livmodern, magen, äggstockarna etc. Cancergen Del av cellens arvsmassa, som är viktig med tanke på uppkomsten av cancer och cancerns utveckling. Olika yttre omständigheter kan förändra cancergenens struktur och verksamhet så, att cellen blir elakartad. Cancerregistret Forskningsinstitut, som insamlar uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, publicerar cancerstatistik samt utför epidemiologisk och statistisk cancerforskning. Finlands Cancerregister, grundat år 1952, övervakas av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Carcinoma in situ ”Cancer på platsen”, begynnande, symtomfri ytlig cancersom är begränsad till sin utgångspunkt och ännu inte trängt ned i den underliggande vävnaden. Förändringar av typen carcinoma in situ påträffas bl.a. i huden och i livmoderhalsen. CEA Karcinoembryonal antigen. Äggviteämne, vars halt i blodet ökar vid vissa cancersjukdomar (bl.a. tjocktarmscancer) och som därför kan användas som cancermarkör (se Markör). Cellprovsundersökning (= cytologisk undersökning). Mikroskopisk undersökning av celler som lösgjorts från olika organ (t.ex. celler i upphostningar och urinen) eller av celler som lösgjorts från patienten (t.ex. vid borstning av magens slemhinna, vid provtagning ur modermunnen eller erhållna genom finnålsbiopsi). Undersökningens främsta syfte är att leta efter cancerceller eller att finna cellförändringar som tyder på cancer. T.ex. det s.k. Papa-provet är en cellprovsundersökning. Cervix uteri Livmoderhalsen. Cervixcancer Cancer i livmoderhalsen. CIL, CIN Cervical Intraepithelial Lesion, Cervical Intraepithelial Neoplasia. Avvikelser i livmoderhalsens epitelvävnad, vilka kan konstateras genom mikroskopisk undersökning av en provbit. Undergruppen CIL III (som är densamma som CIN III) betraktas som ett förstadium till cancer. Clarks klassificering Klassificering av hudmelanomets tillväxt på djupet. Används vid vårdplaneringen och prognosbedömningen. I Clarks klass I är melanomet helt ytligt, i klass V sträcker det sig till fettlagret under huden. Corpus uteri Livmoderkroppen. CT-undersökning Se Datortomografi. Cysta Hålighet eller blåsa klädd av epitelvävnad. En cysta kan vara liten (t.ex. i en tandrot) eller stor och innehålla flera liter vätska (t.ex. i äggstockarna). En del av cystorna är godartade tumörer. Cystoskopi Undersökning av urinblåsan med ett specialinstrument (se Endoskopi). Cytologi Cellära; läran om cellen, dess uppbyggnad, funktion (fysiologi) och patologi. Cytostatikum (pluralis: cytostatika) En stor grupp läkemedel (s.k. cellgifter) som används för behandling av cancer och vars önskade effekt är att cancercellerna förstörs eller att deras delning förhindras. D Datortomografi CT-fotografering, DT. En röntgenundersökningsmetod, där variationen i röntgenstrålningens genomtränglighet (på grund av variation i vävnadernas täthet) med hjälp av en dator omformas till en bild (ett tvärsnitt) som påminner om en röntgenbild. Också mycket små sjukliga förändringar framträder tydligt. Datortomografi är en viktig avbildningsmetod också i cancerdiagnostiken och vid planeringen av strålbehandlingen. Dermatofibrom Godartad bindvävnadstumör i huden. Dermatofibrosarkom Elakartad bindvävnadstumör i huden. Sällsynt. Diagnos Sjukdomsbestämning. I Finland anges diagnosen ofta på latin. Att försöka komma fram till en diagnos och att utreda arten av patientens sjukdom kallas diagnostik. Differentieringsgrad (gradus) Avser hur elakartad tumören är (dess malignitetsgrad). Bestäms genom mikroskopisk undersökning. Tumörens differentieringsgrad utnyttjas också vid besluten om patientens behandling och vid bedömningen av hans/hennes prognos. DNA Deoxiribonukleinsyra, den kemiska benämningen på generna (cellens arvsmassa). Det finns ett samband mellan uppkomsten av cancer och DNA-skador (mutationer). Likaså förmedlas många cancerläkemedels botande effekt via DNA-förändringar. Dosplanering Planering av strålbehandlingen (vanligen med hjälp av dator) för behandlingsområdena (fälten) och engångsdoserna efter det att tumörens läge och storlek är exakt fastställda. Dottersvulst Se Metastas. Duktalt karcinom En vanlig cancerform som utgått från körtelkanalernas epitel, t.ex. i bröstet och bukspottkörteln. Duodenum Tolvfingertarmen, tunntarmens början efter magsäcken. Dysgerminom En sällsynt form av äggstockscancer. Dysplasi Vävnadsförändring där cellerna är avvikande och deras ordning störd. Kraftig dysplasi är ett förstadium till cancer. E Efterladdningsapparat Anordning använd för strålbehandling, där strålkällan förs in i målorganet på bestämd tid via ett rör som installerats i förväg, varefter apparaten manövreras på betryggande avstånd. På så sätt undviker vårdpersonalen att exponeras för strålning. Ekoundersökning Se Ultraljudsundersökning. -ektomi är en efterled som betyder borttagande, avlägsnande och som aldrig borde användas separat utan alltid och endast i anslutning till det organ som avlägsnas; t.ex. gastrektomi = avlägsnande av magsäcken, mastektomi = avlägsnande av bröstet. Elakartad Malign. Begrepp som beskriver en tumörs benägenhet att sprida sig och återkomma. Motsatsen är godartad d.v.s. benign. Embryonalt karcinom Elakartad testikel- och äggstockstumör. Namnet kommer av att tumörens vävnadsstrukturer påminner om outvecklade vävnader som påträffas hos embryot d.v.s. fostret. Endometrium Livmoderns innerhinna. Endoskopi Undersökning av en kroppshålighet eller ett ihåligt organ med hjälp av ett instrument försett med optiska anordningar som gör att man kan ”se in ” det organ det rör sig om. Endoskopiska undersökningar är bl.a. bronkoskopi (luftrören), cystoskopi (urinblåsan), esofagoskopi (matstrupen), gastroskopi (magsäcken), koloskopi (tjocktarmen), kolposkopi (livmoderhalsen och slidan), laparoskopi (bukhålan) och rektoskopi. I samband med dessa ”skoperingar” tas ofta provbitar och cellprov och de är en viktig del av cancerdiagnostiken. I samband med det endoskopiska ingreppet kan man också utföra en del behandlingsåtgärder. Kirurgiska ingrepp i samband med undersökningar av bukhålan (laparoskopi) har blivit mycket allmännare på 1990-talet. Epidemiologi Vetenskap som kartlägger hur vanlig en sjukdom är, förändringarna i frekvensen (sjukdomen blir vanligare eller sällsyntare) samt orsakerna till detta. Cancerepidemiologins syfte är att finna cancerns orsaker och därigenom metoder att förebygga cancer. Med epidemiologi avsågs tidigare närmast studiet av smittsamma sjukdomars utbredning. Epidermoidkarcinom Se Skivepitelkarcinom. Epitel De cellskikt som täcker huden och slemhinnorna (förleden epi- betyder ovanpå). Epitel finns av olika slag, t.ex. platt- eller skiv-epitel, cylinderepitel och övergångsepitel. Esofagoskopi Undersökning av matstrupen med hjälp av ett särskilt instrument. Se Endoskopi. Esofagus Matstrupen. Etiologi Sjukdomens orsaker. Exposition Utsatthet; att vara utsatt t.ex. för solljus, asbestdamm etc. F FAP Familjär adenomatos, familiär adenomatotisk polypos. Ärftlig sjukdom; i tjock- och ändtarmen finns en stor mängd godartade, polypaktiga tumörer (polyper). FAP-patienter insjuknar mycket ofta i tjock- eller ändtarmscancer, och detta sker i yngre år än vanligt. Behandlingen går ut på att tjock- och änd-tarmen avlägsnas, vilket hindrar att cancer utvecklas. Feokromocytom Sällsynt tumör i binjursmärgen; beter sig vanligen elakartat. Fiberoskopi Undersökning av magsäcken, tarmkanalen etc. med hjälp av ett tunt, böjligt instrument, där ljuset leds via tunna glasfibrer. Fibroadenom Godartad brösttumör. Vanlig. Fibros Ärrvävnad. Organismen avhjälper och reparerar olika slags vävnadsskador (förorsakade t.ex. av infektion, operation eller strålbehandling) genom att bilda ärrvävnad. Fibros kan försämra organens funktion. Fibrosarkom Elakartad bindvävnadstumör. Finnålsbiopsi Metod som går ut på att man med en tunn, ihålig nål och en spruta suger celler ur det undersökta organet för mikroskopisk undersökning. Det rör sig om en s.k. cytologisk undersökning, som används vid misstanke på en tumör bl.a. i bröstet, sköldkörteln, prostata och levern. Fistel Förenande öppning, förorsakad av sjukdom, mellan två ihåliga organ eller upp till hudytan. En fistel kan uppkomma också till följd av strålbehandling (t.ex. mellan ändtarmen och slidan) (se Stoma). Fotonbehandling En form av strålbehandling där man använder högenergisk röntgenstrålning, som åstadkoms med en lineär accelerator. Fraktionerad strålbehandling Strålbehandling i perioder. Ett strålbehandlingssätt där den totala stråldosen indelas i flera små delar d.v.s. fraktioner, som ges olika dagar. Fryssnittsundersökning Mikroskopisk undersökning av ett snabbt nedfruset vävnadsprov, taget under pågående operation. Resultatet avgör hur operationen går vidare. Kallas även snabbsnittsundersökning. Funktionsdiagnos Bedömning av patientens förmåga att klara sina dagliga funktioner. Skalan går från patienter med normal funktionsduglighet till patienter i mycket dålig kondition. G Gammakamerateknik Se Kartläggning. Gastrektomi Avlägsnande av magsäcken. Gastroskopi Undersökning av magsäcken med ett speciellt instrument (se Endoskopi). Gen Enhet för cellens arvsmassa. En cell innehåller 50000100000 gener. De reglerar celldelningen och cellens differentiering samt produktionen av en del ämnen, bl.a. äggviteämnen. Defekter (mutationer) i de s.k. cancergenerna och de tillväxtbegränsande generna spelar en viktig roll vid uppkomsten av cancer. Genterapi Ny form av cancerbehandling, än så länge på experimentstadiet. In i tumörcellerna förs på olika sätt (t.ex. med hjälp av virus) utomstående arvsmassa i syfte att förändra vissa av cellerna egenskaper och därigenom förbättra cancervårdens effektivitet. Glioblastom Elakartad tumör, som utgått från hjärnans och ryggmärgens stödvävnad. Gliom Tumör som utgått från hjärnan och ryggmärgens stödvävnad. Godartad Benign. Begrepp som beskriver en tumörs benägenhet att sprida sig och återkomma. Motsatsen är elakartad d.v.s. malign. Gradus Se Differentieringsgrad. Gray Enhet för strålningsdoseringen (Gy). 1 Gy = 100 rad. Grovnålsbiopsi Tagande av vävnadsprov med en ihålig nål för mikroskopisk undersökning (nålbiopsi). Grovnålsbiopsi används t.ex. vid provtagning ur prostata för konstaterande av prostatacancer (se Finnålsbiopsi). Gy Se Gray. Gynekomasti Alltför stor tillväxt av bröstet hos mannen. Orsaken är alltför stor inverkan av kvinnliga hormoner. Kan förorsakas bl.a. av en hormonutsöndrande tumör eller av hormonbehandling av cancer. H Helikobakterie Bakterie (Helicobacter pylori) som är allmän på magsäckens inre vägg och som förorsakar magkatarr. En sådan infektion antas ha ett samband med uppkomsten av mag- och tolvfingertarmssår samt magcancer. Hemangiom Godartad blodkärlstumör. Hemangiosarkom Elakartad blodkärlstumör. Hematuri Förekomsten av blod i urinen. Hematuri är ett viktigt symtom på cancer i njurbäckenet och urinblåsan. Hepatom Tumör, oftast elakartad, som fått sin början i levervävnaden. Histologi Vävnadslära. Också ett organs eller en vävnads finstruktur. Histologisk undersökning Mikroskopisk undersökning av finstrukturen hos ett vävnadsprov. Syftet är att kartlägga den sjukliga organförändringens natur. I cancerdiagnostiken är en histologisk undersökning av en provbit ur tumören av väsentlig betydelse. Som resultat erhålls en patologiskanatomisk diagnos, PAD. Den histologiska undersökningen görs av en specialläkare på området d.v.s. en patolog. HIV Human Immune Deficiency Virus. Virus som omintetgör människans immunför-svar och därigenom förorsakar AIDS. HNPCC Ärftlig, icke polypbetingad tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer). Ärftlig cancerbenägenhet med förekomst av tjock- och ändtarmscancer vid yngre år än vanligt och dessutom bl.a. äggstockscancer, cancer i livmoderhalsen och magcancer. Varannan medlem av en HNPCC-släkt har en gendefekt som medför benägenhet för ärftlig cancer. Hodgkins sjukdom Elakartad lymfknutscancer d.v.s. lymfom. Diagnosen Hodgkins sjukdom bekräftas med hjälp av mikroskopisk undersökning. Sjukdomen har fått sitt namn efter den engelske läkaren Thomas Hodgkin, som beskrev den för 150 år sedan. Hormonersättande behandling Ersättande av hormonbrist beroende på sjukdom eller vårdåtgärder med kontinuerlig användning av det ifrågavarande hormonet. Exempel på detta är tyroxinbehandling efter det att sköldkörteln avlägsnats och östrogenbehandling efter det att äggstockarna avlägsnats. Med hormonersättande behandling avses ofta ersättning av den östrogenbrist, som uppstår under klimakteriet och åren efter detta (se Hormonterapi). Hormonreceptor Äggviteämne i tumörcellens protoplasma, som hormonet först måste bindas vid för att dess effekt på cellen ska kunna framträda. Antiöstrogenernas effekt på bröstcancer bygger på att de binds vid östrogenreceptorerna och på så sätt hindrar bindningen av organismens egna östrogener, som annars skulle befrämja cancervävnadens tillväxt. Hormonterapi Cancerbehandlingsform med hjälp av medicinering, varvid hormonernas (eller antihormonernas) effekt på cancercellerna utnyttjas. Hormonterapi används speciellt i vården av prostata- och bröstcancer. Om det hormonproducerande organet (t.ex. sköldkörteln eller äggstockarna) avlägsnas, eller dess funktion stoppas med strålbehandling, ges respektive hormon för att ersätta den saknade hormonavsöndringen (se Hormonersättande behandling). Hospicehem Vårdinrättning som ger hospicevård (se Hospicevård). Hospicevård Terminalvård. Symtomenlig vård före döden, en vård som förbättrar livskvaliteten i ett läge då möjligheter till en botande behandling inte längre finns. Ordet avser speciellt den vård som ges i s.k. hospicehem. HPV-infektion Virusinfektion (HPV = Human Papilloma Virus), som tros ha ett samband bl.a. med uppkomsten av cancer i livmoderhalsen. Hypernefrom Den vanligaste elakartade njurtumören hos fullvuxna. Hyperplasi Alltför stor men godartad tillväxt av en vävnad beroende på en ökning av antalet celler. Hysterektomi Avlägsnande av livmodern. Hårcellsleukemi Sällsynt blodsjukdom, släkt med kronisk lymfcellsleukemi. Ett utmärkande drag är att cellmembranen ser luddig (hårig) ut i elektronmikroskop. I Ileostoma Konstgjord öppning i huden för tunntarmen. Öppningen görs på kirurgisk väg. Hos personer med ileostoma går tarminnehållet ut via denna öppning i stället för genom ändtarmen. Ileostomi Åstadkommande av en konstgjord öppning för tunntarmen t.ex. på grund av att tjock- och ändtarmen avlägsnas till följd av cancer (se Ileostoma). Ileum Tunntarmens avslutande del, krumtarmen. Den utmynnar i tjocktarmen. Immunbrist AIDS. Svår allmänsjukdom med ökad cancerrisk. Förorsakas av HI-viruset. Immunvård Cancerbehandlingsform som bygger på att aktivera människans egna immunologiska försvarsmekanismer. Incidens Anger insjuknandet i en sjukdom under en bestämd tid (vanligen ett år) och uttrycks som antalet insjuknade i förhållande till folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen för att beskriva hur vanlig en sjukdom är (se Mortalitet). Induktionsvård Inledande skede i läkemedelsbehandling av cancer (cytostatikabehandling) med syftet att åstadkomma en kraftig behandlingsrespons. Därefter följer en lindrigare fortsatt vård. T.ex. behandlingen av leukemi inleds vanligen med induktionsvård. Infiltration Cancerns utbredning i sin omgivning på ett sådant sätt, att tumörvävnaden tränger in i frisk vävnad. Infiltration eller invasion är en mycket viktig detalj i den mikroskopiska undersökningen vid bedömningen av hur elakartad tumören är. Inoperabel En tumör är inoperabel om den inte kan avlägsnas på grund av att den brett ut sig, att dess läge är besvärligt med tanke på operationen eller att den är alltför stor. Interferoner Ämnen, producerade av virusbehandlade celler, med egenskapen att kunna förebygga virusinfektioner. Interferoner framställs numera industriellt. De är av betydelse även för behandlingen av en del cancerformer (se Biologisk vård). Interleukiner Äggviteämnen producerade av lymfocytgruppens celler. Hör till de s.k. biologiska responsmodifikatorerna, som på olika sätt reglerar de övriga cellernas funktion i immunsystemet. Man har hoppats kunna utnyttja interleukinerna i cancervården. Intestinalt karcinom Magcancertyp med specialstrukturer som kan identifieras vid mikroskopisk undersökning (se Karcinom). Intraduktalt karcinom Elakartad brösttumör som kan förekomma i form av flera separata härdar och där cancervävnad finns endast inne i bröstkanalerna, inte i den omgivande vävnaden. Intraduktalt karcinom anses vara begynnelsestadiet till den vanligaste bröstcancertypen, duktalt karcinom (se Karcinom). Invasion Se Infiltration. Isotopkartläggning Se Kartläggning. J Jejunum Tomtarmen; tunntarmens mellersta del mellan tolvfingertarmen (duodenum) och krumtarmen (ileum). Joniserande strålning Strålning producerad av radioaktiva ämnen samt av strålbehandlings- och röntgenapparatur. K Kaposis sarkom Elakartad blodkärlstumör, som förekommer i huvudsak i huden, ibland även i andra organ. Sällsynt. Kaposis sarkom kan uppträda hos patienten i ett sent skede av AIDS. Namngiven efter den österrikiske hudläkaren Moritz Cohn Kaposi. Karcinogen Kemikalie, damm, strålning eller annan faktor, som förorsakar cancer eller ökar cancerrisken. Karcinom Den vanligaste cancerformen, som får sin början i epitelvävnad. De flesta av cancersjukdomarna t.ex. i lungorna, magsäcken, tarmkanalen, urinblåsan och huden är karcinom. En tumör konstateras vara ett karcinom genom mikroskopisk undersökning. Ibland används begreppet karcinom felaktigt för att ange cancer i allmänhet. Karcinomen indelas i många underarter: sådana är bl.a. adenokarcinom, basalcellskarcinom, skivepitelkarcinom, papillärt karcinom och mucinöst karcinom. Kartläggning Isotopkartläggning, gammafotografering. Avbildningsmetod som bygger på att ett radioaktivt ämne, som tillförts organismen, sprider sig ojämnt i olika vävnader. Med hjälp av en strålningsdetektor (kartläggare, gammakamera) utanför kroppen erhålls en bild av det organ som undersöks. Bildens detaljer ger information bl.a. om den funktio-nella aktivitet och om förekomsten av tumörartade bildningar. Kartläggning används t.ex. i sköldkörtelcancerns diagnostik och i letandet efter skelettmetastaser. Kastrering Avlägsnande av testiklarna eller äggstockarna på kirurgisk väg eller genom att stoppa äggstockarnas utsöndring av hormoner med hjälp av bestrålning. Kastrering används ibland i cancervården. Avlägsnande av testiklarna förhindrar utsöndringen av testosteronhormonet, som förstärker prostatacancerns tillväxt. Avlägsnande av äggstockarna eller bestrålning av dem användes förr för att minska östrogenets tillväxtfrämjande effekt på bröstcancern. Kemoterapi Cancerbehandling med cytostatika och hormoner. Koboltkanon Apparat som använts vid strålbehandling av cancer. Gammastrålningens källa är en radioaktiv koboltisotop. Kolangiokarcinom Elakartad tumör som utgått från gallgångarna, i levern eller utanför denna. Kolektomi Avlägsnande av tjocktarmen. Kolon Tjocktarmen = grovtarmen; den del av tarmkanalen som ligger mellan tunntarmen och ändtarmen. Kolorektum Gemensam benämning på tjocktarmen (kolon) och ändtarmen (rektum). Koloskopi Undersökning av tjocktarmen med ett särskilt instrument, som införs i tarmen (se Endoskopi). Kolostoma Konstgjord (på kirurgisk väg åstadkommen) mynning på kroppsytan för tjocktarmen. Tarminnehållet hos kolostomapatienter leds ut via denna öppning i stället för via ändtarmen. Kolostomi Åstadkommande av en konstgjord öppning för tjocktarmen, t.ex. efter det att ändtarmen avlägsnats (se Kolostoma). Kolposkopi Undersökning av slidan och livmoderknappen med ett särskilt instrument, kallat kolposkop, som är försett med mikroskopoptik. Kondrosarkom Broskcancer. Elakartad tumör som fått sin början i broskvävnad. Kondylom Godartad, tumörliknande eller platt bildning i de yttre könsorganen eller omkring ändtarmsöppningen. Typiska cellförändringar förekommer. Förorsakas av en virusinfektion. Man tänker sig att kondylom i livmoderhalsen kan ha ett samband med uppkomsten av cancer i livmoderhalsen. Konisation Operation där man från livmoderhalsen avlägsnar en konisk del. Förstadierna till cancer i livmoderhalsen kan behandlas genom konisation. Koriokarcinom Placentacancer. Elakartad tumör som påträffas dels i livmodern (uppkommer ur placentavävnaden), dels i testiklarna (uppkommer vid differentieringen av den tumörvävnad, som bildas av spermiernas förstadier). Sällsynt. Korpuscancer Cancer i livmoderkroppen. Kraniofaryngeom Godartad tumör i skallbasen. Kromosom Enhet för cellens arvsmassa. I var och en av människans celler finns 23 kro-mosompar, sammanlagt alltså 46 kromosomer, i vilka alla de 50000100000 generna finns. Den ena kromosomen i kromosomparet kommer från fadern, den andra från modern (se Gen). Kryoterapi Frysbehandling, som förekommer t.ex. i vården av förstadierna till cancer i livmoderhalsen. Kurativ vård Botande vård. En operation eller en strålbehandling är kurativ om det är sannolikt att all tumörvävnad kunnat avlägsnas eller förstöras. Parallellbegreppet är palliativ vård d.v.s. behandling enligt symtomen Palliativ vård). L Laparoskopi Endoskopisk undersökning av bukhålan med hjälp av ett rörformat instrument. Laparoskopi används vid undersökning av organen i bukhålan t.ex. i cancerdiagnostiken och i bedömningen av utbredningen, numera i allt ökande utsträckning också vid genomförandet av olika slags vårdåtgärder (se Laparoskopisk kirurgi). Laparoskopisk kirurgi Utförande av kirurgiska ingrepp med instrument och endoskop, som förts in i bukhålan genom små snitt (se Laparoskopi). Laparotomi Operation där bukhålan öppnas och man sedan kan utföra olika slags åtgärder inriktade på organen i bukhålan. Laryngektomi Avlägsnande av struphuvudet. Laryngoskopi Undersökning av struphuvudet (se Endoskopi). Larynx Struphuvudet. Leiomyom Godartad tumör i slät muskelvävnad. Leiomyosarkom Elakartad tumör i slät muskelvävnad. Leukemi Elakartad sjukdom (”blodcancer”), för vilken det är utmärkande att vita blodkroppar produceras i alltför stor mängd och att omogna former av de vita blodkropparna förekommer i blodet. De två huvudformerna av leukemi är benmärgsleukemi d.v.s. myeloisk leukemi (en sjukdom hos de vita blodkropparna, som uppstår i benmärgen) och lymfatisk leukemi (en sjukdom hos de i lymfvävnaden uppstående vita blodkropparna d.v.s. lymfocyterna). Leukoplaki Förändring av slemhinnan i munhålan eller de yttre könsorganen; framträder i form av ljusa strimmor med skarpa gränser. I dessa partier är epitelet förtjockat. Om strukturavvikelser samtidigt förekommer i epitelvävnaden anses leukoplaki vara ett tidigt förstadium till cancer. Lineär accelerator Apparat med vilken man i strålterapin åstadkommer en djupt inträngande strålning. Lipom Godartad fettsvulst. Liposarkom Elakartad fettsvulst. Lymfom Elakartad tumör i lymfvävnaden, lymfvävnadscancer. Det finns lymfom av olika typer som bestäms genom mikroskopisk undersökning av tumörvävnaden. M Magnetundersökning Avbildningsmetod som kan jämföras med röntgenundersökning. Med hjälp av en dator utformas en bild av det undersökta organet på basis av förändringarna i magnetfälten. Malign Elakartad. Begreppet hänför sig till tumörens benägenhet att sprida sig och förnya sig (cancer = en elakartad tumör). Motsatsen är benign d.v.s. godartad. Malignitetsgrad Differentieringsgrad, gradus. Patologens uppfattning av tumörvävnadens differentieringsgrad, grundad på mikroskopisk undersökning. Tumörens malignitetsgrad är en av de faktorer som är bestämmande för besluten om vården och bedömningarna av patientens prognos. Mammakarcinom Bröstcancer. Mammografi Röntgenundersökning av brösten, vars syfte är att utreda bröstets struktur och speciellt att leta efter begynnande bröstcancer. Mammografi används för undersökning av kliniska bröstfynd som avviker från det normala (klinisk mammografi) och för att påträffa tidiga stadier av bröstcancer hos symtomfria kvinnor (sållnings- eller screeningmammografi). Mantelbehandling Strålbehandlingsform där vården på ett bestämt sätt inriktas på lymfknutsområdena i överkroppen. Markör Ämne som avsöndras ur tumörväv-naden i blodet. Förekomsten av detta ämne, eller den omständigheten att dess halt ökar, kan tyda på cancer (eller på förnyad cancer). Mastektomi Avlägsnande av bröstet. Mastopati Mycket vanligt förekommande sjukligt tillstånd i bröstet beroende på hormonfaktorer. Tar sig uttryck i form av knölighet som kan vara mer eller mindre påtaglig. Detta är ingen tumörsjukdom och vanligen innebär mastopati inte ökad risk för cancer. En del av mastopatiförändringarna kan ses på den mammografiska bilden. Medullärt karcinom En form av bröstcancer. Elakartad ärftlig tumör i sköldkörteln. Sällsynt. Melanom Mörkfärgad, elakartad tumör i huden eller i ögats regnbågs- och åderhinnans melaninproducerande vävnad. Melanin är ett mörkbrunt färgämne. Melena Förekomsten av blod i avföringen. Melena är ett viktigt symtom på cancer i tjock- och ändtarmen. Meningeom Hjärnhinnetumör. Vanligen visar sig meningeomet vid mikroskopisk undersökning vara godartat, men på grund av sitt läge kan det förorsaka svåra problem. Mesoteliom Sällsynt tumör, oftast elakartad, som fått sin början i det tunna cellskikt som omger lungsäcken, hjärtsäcken och bukhålan. En stor del av mesoteliomfallen är förorsakade av asbestexposition. Metastas Dottersvulst. Förekomsten av en tumör, som fått sin början i ett bestämt organ, i någon annan del av organismen. Metastaserna utvecklas ofta först i de närliggande lymfknutarna (t.ex. i armhålan om det rör sig om bröstcancer) eller i levern (t.ex. vid mag-cancer) senare i andra organ. Metastasera Att skicka ut metastaser (sekundär- eller dottersvulster). Mitos Celldelning. Tumörcellernas delningsfrekvens undersöks mikroskopiskt, vilket -liksom även cellernas struktur i mitosskedet – ger stöd för slutsatser om tumörens god- eller elakartade natur. Monoklonala antikroppar Antikroppar som produceras i laboratorium i odlingar av celler med enhetlig arvsmassa (en ”cellklon”). De monoklonala antikropparna är av betydelse i den experimentella cancerforskningen och i allt större utsträckning också i diagnostiken och i behandlingen av sjukdomarna. Mortalitet Dödlighet. Antalet avlidna i en bestämd sjukdom under en bestämd tid (vanligen ett år) i förhållande till folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen (se Incidens). Multifokal En tumör är multifokal om den förekommer i ett visst organ i form av många separata härdar och inte – vilket är det vanliga – som en enda, växande och allt större bildning. Multipelt myelom Se myelom. Mucinöst karcinom Karcinomtyp med förekomst av slem, som kan iakttas vid mikroskopisk undersökning, i tumörcellerna eller utanför dem (se Karcinom). Mutation Strukturförändring i cellens arvsmassa (DNA, genen). Kan leda till cellens död. Om den förändrade genen dock överförs till dottercellerna vid celldelningen uppkommer en vävnad med förändringar i cellstrukturen eller cellens funktion, förorsakade av den förändrade genen. Cancer anses uppkomma till följd av mutationer som uppstått av olika orsaker. Mutagen Ämne som åstadkommer mutationer (se Mutation). Mycosis fungoides Sällsynt hudtumör som uppträder i form av ett flertal knölaktiga bildningar. Mycosis fungoides är till som karaktär ett lymfom, alltså lymfvävnadscancer. Myelodysplastiskt syndrom Mångformig grupp benmärgssjukdomar, för vilka det i begynnelseskedet är typiskt att antalet blodceller som bildas i benmärgen är litet, men senare har detta syndrom en benägenhet att förändras till akut leukemi. Myelofibros Sjukdom där den blodbildande vävnaden i benmärgen först förökat sig men senare ersätts av bindvävnad. En myelofibros kan efter flera år förändras till leukemi. Myelom Benmärgscancer, som uppstår ur plasmaceller och i allmänhet förekommer hos äldre människor. Myom Godartad muskelvävnadstumör. Myosarkom Elakartad muskelvävnadstumör. Mördarceller Lymfocyter som under vissa betingelser har förmågan att döda cancerceller. Mördarcellerna spelar en viktig roll i den experimentella forskningen rörande cancerns uppkomst. N Naturliga mördarceller Se Mördarceller. Nausea Illamående. Naevus ”Födelsemärke”, ”leverfläck”, mörkfärgat hudparti. Godartad tumör i den vävnad som producerar hudens bruna färgämne melanin; förändras sällan till en elakartad tumör (melanom). Nefroblastom Elakartad njurtumör hos barn, Wilms´ tumör. Nekros Död vävnad till följd av lokal celldöd. Cancervävnad innehåller ofta nekroser, speciellt på grund av strål- och läkemedelsterapi. Neoadjuvant behandling Läkemedelsbehandling som ges före den lokala behandlingen (operation eller strålterapi) av en cancertumör. Syftet är att få tumören att minska och att därigenom förbättra resultatet av operationen eller strålbehandlingen. Neoplasma Tumör. Neoplasma malignum = elakartad tumör d.v.s. cancer. Neuroblastom Nervvävnadstumör hos barn. Får sin början i celler i det s.k. sympatiska nervsystemet. Ett neuroblastom kan ligga t.ex. i binjuren eller i bukhålans bakre del. Neurofibromatos Ärftlig sjukdom med godartade tumörer (neurofibrom) i nervfibervävnad. Någon av dessa kan ändra karaktär och bli elakartad (sarkom). Kallas också von Reckinghausens sjukdom. Neurofibrom Godartad tumör i nervfibervävnad. Neurofibrosarkom Elakartad tumör i nervfibervävnad. NHL Se Non-Hodgkin-lymfom. Non-Hodgkin-lymfom NHL. En grupp elakartade lymfvävnadstumörer (lymfom), som omfattar alla andra lymfom än Hodgkins sjukdom. Non-Hodgkin-lymfom förekommer inte endast i lymfknutarna utan också i andra organ (bl.a. svalget, magen, tarmen, huden och hjärnan). Nålbiopsi Grovnålsbiopsi. Tagande av väv-nadsprovbit för mikroskopisk undersökning med en ihålig nål, t.ex. ur levern, njuren eller prostata (se Finnålsbiopsi). O Obduktion Liköppning, efter döden verkställd undersökning av kroppen bl.a. för att fastställa dödsorsaken. Obstruktion Förträngning. Förträngningar eller tilltäppningar i rörformiga organ (matstrupen, tarmen, urinröret, gallgången o.s.v.); kan vara förorsakade av många olika sjukdomstillstånd, bl.a. cancer. En obstruktion på grund av ärrvävnad kan utvecklas till följd av strålbehandling. Onkogen Se Cancergen. Onkolog Specialist på cancersjukdomar. Hans specialområde omfattar strålterapi och läkemedelsterapi av cancer. Onkologi Ett kliniskt specialområde som omfattar cancerdiagnostik, -vård och -rehabilitering; i inskränkt bemärkelse strål- och läkemedelsbehandling av cancer. Ooforektomi Avlägsnande av äggstock. Orkektomi Avlägsnande av testikel. Osteosarkom Elakartad tumör i benvävnad, den vanligaste formen av bencancer. Ovarium Äggstock. Ozon Gasformigt ämne, en kemisk form av syre. Ozonmängden högt uppe i atmosfären har under de senaste åren minskat i många delar av jordklotet, vilket har antagits öka san-nolikheten att insjukna i hudcancer i framtiden. P PAD Patologisk-anatomisk diagnos. På basis av en mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov sammanfattar patologen sina iakttagelser i form av en kortfattad histologisk diag-nos, PAD. I Finland brukar PAD uttryckas på latin. Pagets sjukdom Förändring som påminner om ett ”utslag” i bröstvårtans hud samt huden och slemhinnan i kvinnans yttre könsdelar. Förekomst framför allt i bröstet har i allmänhet ett samband med en djupare liggande, redan existerande cancertumör. En i Finland sällsynt förekommande bensjukdom med ökad risk för bencancer. Båda dessa sjukdomar är namngivna efter den engelske kirurgen James B. Paget. Palliativ vård Behandling som lindrar symtomen och ges enligt symtomen (men som inte botar). Cancerbehandling genom operation eller strålterapi är palliativa vårdformer, om tumörvävnaden inte kan helt avlägsnas eller förstöras. T.ex. olika slags kirurgiska omledningar (”bypass”) för att göra det lättare för tarminnehållet att passera, smärtlindrande vård samt, ofta, strålbehandling av metastaser hör till de palliativa vårdformerna när det gäller cancer. Pankreas Bukspottkörteln. Papa-undersökning Mikroskopisk undersökning av celler som lösgjorts ur livmoderhalskanalen, modermunnen och slidvalvet. Därvid bedöms kvinnans hormonella situation samtidigt som man letar efter cellförändringar som tyder på cancer i livmoderhalsen eller dess förstadier. Namnet Papa kommer från den den grekisk-amerikanska läkaren G. N. Papanicolaou, som uppfann metoden. Papillart karcinom Karcinomtyp som förekommer i många organ. Ett typiskt drag är förekomsten av tofsliknande strukturer, som kan ses vid mikroskopisk undersökning (se Karcinom). Papillom Godartad tumör, för vilken förekomsten av tofsliknande strukturer är ett typiskt drag. Papillom påträffas bl.a. i huden, struphuvudet och urinblåsan. Paraneoplastiskt symtom Av tumören förorsakat symtom, som beror på ett hormon eller något annat ämne som tumörvävnaden avsöndrar. Många paraneoplastiska symtom tyder snarare på en inresekretorisk sjukdom än på en tumörsjukdom. Paraneoplastiska symtom framkallas framför allt av småcelligt lungkarcinom och många sarkom. Parenteral Belägen utanför matsmältningskanalen. T.ex. näring eller behandling som ges intravenöst är parenterala vårdformer. Patolog Specialist som med hjälp av mikroskop undersöker och tolkar vävnadsförändringar i provbitar och i organ som avlägsnats på kirurgisk väg. Undersökning av cellprov och utförande av medicinska obduktioner hör likaså till patologens arbetsuppgifter. Patologi Det område inom den medicinska vetenskapen som utreder sjukdomarnas uppkomst, karaktär och utveckling, närmast utgående från strukturavvikelser i celler, vävnader och organ. Polycythaemia vera Elakartad blodsjukdom med alltför stor produktion av röda blodkroppar i benmärgen. Polyp Fingerliknande utväxt ur innerväggen på ett ihåligt organ (magen, tarmen, urinblåsan o.s.v.) eller huden, ofta fäst vid väggen med ett smalt skaft. Det kan röra sig om en tumör (oftast godartad) men polyper kan också vara förorsakade av en infektion. Polypens karaktär utreds genom mikroskopisk undersökning. Postoperativ Något som sker efter operationen (undersökning, behandling, smärta, medicinering o.s.v.). Precanceros Ett precancerost tillstånd är ett förstadium till cancer d.v.s. en vävnadsförändring, som har en benägenhet att bli elakartad, men ännu inte är det. Premalign Se precanceros. Preoperativ Något som sker före operationen (behandling, medicinering o.s.v.). Prevalens Ett relativt begrepp, som anger antalet patienter som lider av en viss sjukdom eller befinner sig i ett visst tillstånd vid en bestämd tidpunkt i förhållande till den totala folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen. Prevention Förebyggande åtgärd(er). Primär prevention av cancer innebär att cancerns orsaker elimineras eller att expositionen för dem minskas (man kan t.ex. förebygga lungcancer genom att påverka rökningen, man kan förebygga lungsäckscancer genom att eliminera expositionen för asbest). Prevention avser också letande efter förstadier till cancer i syfte att förhindra uppkomsten av egentlig cancer, samt tidig diagnos av cancer för att så många patienter som möjligt ska tillfriskna (t.ex. mammografiundersökningar för att påträffa bröstcancer i begynnelseskedet). Primärtumör Den av patientens tumörer som uppkom först och som senare kan vara upphov till metastaser (sekundärtumörer) i andra organ. Hos patienten kan förekomma två eller flera av varandra helt oberoende primärtumörer (t.ex. bröstcancer och hudcancer). Prognos Bedömning av sjukdomsförloppet hos en cancerpatient och sannolikheten för tillfrisknande. En cancersjukdom med dålig prognos innebär att de flesta patienterna dör, är prognosen god innebär det att de flesta blir botade. Prognosfaktorer De egenskaper hos tumören, sjukdomen eller patienten, som påverkar sannolikheten att tillfriskna. Tecken på en god prognos kan vara t.ex. att tumörens utbredning är liten (tumören har påträffats i ett tidigt skede), att den är liten och att dess differentieringsgrad visat sig vara god vid mikroskopisk undersökning. För många tumörer gäller att patientens ålder är en prognosfaktor: för unga personer är prognosen bättre än för gamla. Proktoskopi Undersökning av ändtarmen, särskilt dess slutparti (se Endoskopi). Prolaktinom Godartad tumör i hjärnbihanget. Tumörvävnaden avsöndrar hormonet prolaktin. Prostatektomi Avlägsnande av prostata. Provbit En liten vävnadsbit, vanligen 1-20 mm i tvärsnitt, som tas i samband med operationen (t.ex. från huden eller bröstet), vid endoskopi (t.ex. ur magsäcken eller tarmen) eller med nål ur djupt liggande organ (t.ex. ur levern eller njuren). Syftet med den mikroskopiska undersökningen av provbiten är att utreda om där finns sjukliga förändringar, t.ex. cancervävnad. I de allra flesta provbitar påträffas ingenting som tyder på cancer. PSA Den prostataspecifika antigenen. Ett äggviteämne som bildas i prostatavävnaden (och endast där) och vars halt i blodet är förstorad speciellt vid prostatacancer men också vid godartade prostatasjukdomar. R Rabdymosarkom Elakartad tumör i tvärstrimmig muskelvävnad. Radikal Begrepp som beskriver behandlingen. En operation eller en strålbehandling är radikal, om tumören avlägsnas eller förstörs helt (kurativ d.v.s. botande behandling). Ordet kan betyda också en operation som är mer omfattande än vanligt. Dessutom betecknar ordet en operation som utförs på ett bestämt sätt (”operatio radicalis”). Radon Radioaktiv gas som uppstår vid sönderdelning av uranet i jordmånen. Radonet sönderdelas också självt till radioaktiva partiklar; exposition för dessa kan öka risken för lungcancer. Därför har en maximigräns stipulerats för radonhalten i bostadsluften. Receptor Se Hormonreceptor. Recidiv Återfall (t.ex. av en tumör) efter en framgångsrik inledande behandling. Rekonstruktion Återuppbyggande. T.ex. efter en bröstoperation kan man göra en rekonstruktionsoperation, som återställer bröstets form och storlek; man vill på så sätt komma så nära det tidigare rådande läget som möjligt. Rektoskopi Undersökning av ändtarmen (se Endoskopi). Rektum Ändtarmen. Relaps Återfall, återkomst – att sjukdomen (t.ex. leukemi) återkommer. Remission Tillstånd som innebär att patienten känner sig bättre och att de av sjukdomen förorsakade symtomen och fynden lindras eller helt försvinner. Detta är ofta övergående men kan bli bestående. Fullständig remission (complete remission) kan innebära ett bestående tillfrisknande. Resektion Operation i vilken en del av ett organ avlägsnas (lungresektion, magresektion o.s.v.). Resistens ”Motstånd”. Avsaknad av behandlingsreaktion på ett läkemedel, t.ex. att ett visst cytostatikum visar sig vara ineffektivt i behandlingen av den avsedda cancertumören (men kan vara effektivt i behandlingen av någon annan cancerpatient). Onormal (”extra”) bildning, som kan vara en tumör och som kan kännas vid undersökning med fingrarna. Respons Kroppens, det sjuka organets eller tumörens gensvar på en retning eller en behandling. Retinoblastom Elakartad ögontumör hos små barn. Kan vara ärftlig. Sällsynt. Riskfaktorer (Med tanke på cancer:) Kemikalier, damm, strålning och andra faktorer som ökar risken att insjukna i cancer. Välkända cancerriskfaktorer är t.ex. tobaksrökning (bl.a. lungcancer), joniserande strålning (bl.a. leukemi), ultraviolett strålning (hudcancer) och asbest (bl.a. lungsäckscancer). S Sarkom Elakartad stödjevävnadstumör, som får sin början i t.ex. ben-, muskel- eller fettvävnad. Second-look-operation Se Bekräftande operation. Sekundärtumör Se Metastas. Semimalign ”Halvelakartad.” Begreppet avser en tumör, som inte är helt godartad (utsänder ibland metastaser) men vars kliniska genomsnittsförlopp i allmänhet inte heller är typiskt för en elakartad tumör. Tumörens karaktär kan konstateras vara semimalign genom mikroskopisk undersökning. Bl.a. en del äggstockstumörer hör till denna grupp. Seminom Den vanligaste testikeltumören. Motsvarande äggstockstumör kallas dysgerminom. Senil keratos Solarkeratos. Strukturavvikelse i ett för solljus exponerat hudområde. Betraktas som ett förstadium till cancer (skivepitelkarcinom). Senil verruca Ålderdomsvårta, seborroisk keratos, seborroisk verruca. Godartad utväxt i hudens ytskikt. Sigmatarmen Den avslutande delen av tjocktarmen, som följer efter den nedåtgående delen av tjocktarmen och utmynnar i ändtarmen. Skivepitelkarcinom Cancersjukdom som utgått från epitelvävnad och vars mikroskopiska struktur påminner om strukturen i hudens ytskikt (epidermis). Denna tumörform förekommer bl.a. i lungorna, matstrupen, huden och livmoderhalsen. Skonsam operation Operation vid vilken man söker skona de normala vävnaderna. Begreppet har framför allt kommit att avse en bröstcanceroperation, där man tillsammans med tumören avlägsnar endast en del av bröstet. -skopi Endoskopi. Ordet borde inte användas i denna stympade form utan alltid tillsammans med det ord som avser det organ som unde-rsöks (t.ex. bronkoskopi = undersökning av luftrören, rektoskopi = undersökning av ändtarmen). Solarkeratos Se Senil keratos. Småcelligt karcinom En form av lungcancer (och cancer i en del andra organ). Diagnosen fastställs genom mikroskopisk undersökning. Splenektomi Avlägsnande av mjälten. Stage Se Utbredningsgrad. Stamcellstransplantation Metod som användes i cancervården och som går ut på att efter en kraftig bestrålning eller behandling med cytostatika, som stoppat produktionen av blodkroppar i benmärgen, aktivera denna på nytt genom att återge patienten stamceller till blodkropparna. Dessa, nu återförda stamceller har tidigare tagits tillvara av patienten (se Benmärgstransplantation). Stoma På kirurgisk väg gjord öppning från ett organ till ett annat eller ut till huden. T.ex. borttagning av ändtarmen leder till ett tarmstoma (en öppning från tarmen ut till kroppsytan), avlägsnande av struphuvudet leder till en öppning framtill på halsen (se Fistel). Strömningscytometri Laboratorieundersökningsmetod som bedömer variationen i arvsmassan i enskilda tumörceller. På grundval av resultatet kan man dra slutsatser om tumörens malignitetsgrad. Suppressorgen Se Tillväxtbegränsande gen. Syndrom Sammanhörande sjukdomstecken som tillsammans pekar på en viss sjukdom. T Tamoxifen Ett läkemedel som verkar antiöstrogent (se Antiöstrogener). Teratom Tumör som förekommer t.ex. i testiklarna och i äggstockarna. Den består av många olika slags vävnader och strukturer: epitelvävnad, körtelvävnad, muskelvävnad, brosk o.s.v. Det finns såväl godartade som elakartade teratom. Terminalvård Se Hospicevård. Testis Testikel. Testosteron Det viktigaste manliga könshormonet d.v.s. androgenet. Tillväxtbegränsande gen Gen vars uppgift är att förhindra cancergenernas verksamhet (se Cancergen). Om den tillväxtbegränsande genens verksamhet blir störd förstärks cancergenens verksamhet och ett händelseförlopp, som leder till cancer, kan inledas. TNM-klassificering Internationellt system för klassificering av cancerns utbredningsgrad. Systemet bygger på tumörens storlek (T = tumour), bedömning av förekomsten av metastaser i de regionala lymfknutarna (N = node) och bedömning av förekomsten av metastaser i andra organ (M = metastasis). Toremifen Ett läkemedel som verkar antiöstrogent (se Antiöstrogener). TRAM-operation Korrigerande (rekonstruerande) operation efter det att bröstet avlägsnats. Ett nytt bröst byggs upp av hud och fettvävnad från bukregionen. Trombocytopeni Brist på trombocyter, ”blodplättar”. Tumör Allmän benämning på en vävnadsförändring, som framträder i form av en knöl, en växtaktig bildning som kan kännas med fingrarna. I princip kan vilken utväxt som helst (en infektion, en blåsa o.s.v.) vara en tumör, men i praktiken betyder ordet tumör en svulst (som kan vara god- eller elakartad). Tumörmarkör Se Markör. TURP Transurethral Resection of the Prostata, ”hyvling” av prostatakörteln. Operation som görs via urinröret och som går ut på att i små strimlor (”spån”) avlägsna prostatavävnad med ett speciellt instrument. Syftet är vanligen att underlätta urinering. Tymom Tumör i brässen, som sitter i bindvävsrummet mellan lungorna (mediastinum) bakom bröstbenet. Tyreoidea Sköldkörteln. Tyreoidektomi Avlägsnande av sköldkörteln. U Ulceration Sårbildning. En ulceration som inte tillfrisknar kan vara ett symtom på b.ex. hudcancer, läppcancer och tungcancer. Ultraljudsundersökning Undersökning med hjälp av ultraljud. Avbildningsmetod som går ut på att ljudvågor styrs in i organismen, varvid man med stöd av de ekon som återspeglas från vävnadernas gränsytor kan bilda sig en uppfattning av organens struktur. Används bl.a. i cancerdiagnostiken. Ultraviolett strålning (UV-strålning) Kort-vågig, osynlig del av strålningen i solljuset. UV-strålning kan åstadkommas också med särskilda apparater. UV-strålning medför att huden blir bränd och att man blir brun. Långvarig, riklig exposition för UV-strålning ökar risken för basalcellscancer och skivepitelcancer; att huden upprepat blir bränd i solen ökar risken för melanom. Utbredningsgrad Stage. Bedömning av hur mycket cancern spritt sig. Bedömningen grundas på uppgifterna om tumörens storlek och i vilken mån den trängt in i de närliggande organen samt på förekomsten av metastaser. Utbredningsgraden är av stor vikt för besluten om behandlingen och bedömningen av sannolikheten för patientens tillfrisknande d.v.s. prognosen (se TNM-klassificering). Uterus Livmodern. V Ventrikel Magen, magsäcken. Vårdundersökning Utvärderande undersökning av vårdens effektitet vid cancer (och andra sjukdomar). Två eller flera behandlingsformer jämförs i syfte att finna nya, bättre vårdmetoder. W Wilms’ tumör Elakartad njurtumör, nefroblastom, hos barn. Sjukdomen har sitt namn efter den tyske kirurgen Max Wilms. Ö Östrogener Allmän benämning på de kvinnliga könshormonerna. Överlevnadstal Procentuell andel i livet varande patienter en viss tid (t.ex. fem år) efter det att cancerdiagnosen ställts. Överlevnadstalet anges vanligen i procent och med dess hjälp bedöms cancerpatienternas genomsnittliga prognos. Överlevnadsundersökning Mätning av cancerpatienternas prognos. T.ex. en undersökning som mäter de i livet varande patienternas procentuella andelar en viss tid efter diagnosen. Denna undersökning utvärderar sjukdomens malignitet (= hur elakartad den är). Patientgrupperna jämförs ofta för att kartlägga de omständigheter som påverkar prognosen (se Prognos).
