Cancerterminologi

Cancerterminologi i Finland ingår dels begrepp som direkt berör cancer och även t.ex. namnen på godartade tumörer, olika undersökningsmetoder och andra ord som på ett eller annat sätt ansluter sig till elakartade tumörer eller vården av dem.

Terminologin är bearbetad av professor Lyly Teppo.

Terminologin kan även beställas i pappersform från Cancerorganisationerna: tiedotus@cancer.fi

A

Ablation

Borttagning av ett organ (t.ex. bröstet).

Accelerator

Apparat som producerar djupt inträngande strålning, som används vid strålbehandling.

Adenokarcinom

Elakartad tumör t.ex. i magsäcken, tarmkanalen eller bröstet. Den uppstår i körtelvävnad eller bildar körtelstrukturer. Diagnosen ställs genom mikroskopisk undersökning.

Adenom

Godartad körteltumör t.ex. i tarmen, hjärnbihanget, sköldkörteln eller binjuren. Adenom i de inresekretoriska körtlarna avsöndrar i allmänhet hormoner.

Adenomatos

Riklig förekomst av godartade tumörer (adenom). Adenomatos i tjock- och ändtarmen är en ärftlig förändring, vartill ofta ansluter sig ökad risk för tarmcancer.

Adjuvans, adjuvant behandling

Behandling med cancerläkemedel efter operation och/eller strålbehandling. Syftet är att förstöra sådana latenta tumörhärdar, vilkas existens inte kan observeras. Ordet adjuvans betyder i och för sig hjälp eller stöd och avser generellt läkemedel, som stöder andra läkemedels effekt.

AIDS

Acquired Immune Deficiency Syndrome = förvärvat immunbristsyndrom (se Immunbrist).

Akustikusneurinom

Tumör som är belägen inne i skallen och som utgår från hörselnerven (nervus acusticus). Godartad till sin karaktär, men på grund av sitt läge kan den förorsaka svåra problem.

Alfafetoprotein (AFP)

Äggviteämne under fosterstadiet som börjar förekomma i blodet bl.a. vid en del cancersjukdomar (levercancer, testikelcancer). AFP kan användas som cancermarkör (se Markör).

Alkylerande medel

En typ av cancerläkemedel.

Alternativ medicinering

Behandling av cancer (och många andra sjukdomar) med metoder och preparat, vilkas effekt och ofarlighet inte är vetenskapligt bevisade.

Anaplastisk

Begrepp som på basis av mikroskopisk undersökning befinns beskriva cancervävnadens struktur. Cellerna i en anaplastisk cancer varierar i storlek och form, cellerna har förlorat den typiska strukturen hos cellerna i sin ursprungsvävnad. Prognosen för en anaplastisk cancer är i allmänhet sämre än för en väl differentierad cancer.

Anastomos

Öppning åstadkommen på kirurgisk väg mellan två ihåliga organ (t.ex. magsäcken och tarmen) (se Fistel).

Anatomi

Vetenskap som undersöker de olika organens, vävnadernas och cellernas uppbyggnad. Ordet betyder också helt enkelt struktur (t.ex. lungornas anatomi).

Androgen

Allmän benämning för de manliga könshormonerna.

Angiosarkom

Elakartad tumör som utgått från blod- eller lymfkärlen.

Antiandrogener

Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra de manliga könshormonernas, d.v.s. androgenhormonernas, verkan.

Antiemetikum

Läkemedel som förhindrar illamående och uppkastningar.

Antihormoner

Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra bestämda hormoners verkan (se Hormonreceptor).

Antimetaboliter

En typ av cancerläkemedel.

Antioxidanter

En grupp ämnen med olika kemisk struktur, vilka förebygger oxidationsfenomen och vilka antas vara av betydelse för hälsans upprätthållande. En del forskare anser att en otillräcklig mängd antioxidanter i kosten medför ökad cancerrisk. Bl.a. vitaminerna C och E är antioxidanter, likaså flavonoiderna och ubikinon.

Antiöstrogener

Läkemedel vilkas önskade effekt på vävnader och organ är att dämpa eller förhindra de kvinnliga könshormonernas, d.v.s. östrogenhormonernas, verkan.

Anuri

Tillstånd, då ingen urin utsöndras (eller utsöndras i mycket liten mängd) beroende på störningar i njurarnas funktion. Om urinering av redan existerande urin hindras (t.ex. beroende på att prostatakörteln är förstorad och täpper till urinröret) rör det sig om s.k. urinstämma d.v.s. urinretention.

Anus

Ändtarmsöppningen.

Apoptos

Programmerad celldöd. Del av regleringssystemet i organismen, där balans råder mellan cellernas död och produktionen av nya celler under fosterutvecklingen och tillväxttiden (olika organ utvecklas och växer) och i den fullvuxna organismen (bevarad balans mellan antalet celler i de olika vävnaderna). Störningar i apoptosen kan spela en stor roll i cancervävnadens tillväxt.

Appendix

Bihang (t.ex. blindtarmens maskformiga bihang, appendix vermiformis).

Armhåleevakuation

Avlägsnande av fettvävnaden och lymfknutarna i armhålan i samband med bröstcanceroperation.

Asbest

Fiberaktigt mineral som åstadkommer dammlungsjukdom (asbestos) och ökar risken att insjukna i lungcancer och cancer i lungsäcken (mesoteliom). Asbest var tidigare ett vanligt värmeisoleringsämne, men numera är det förbjudet att använda asbest.

Ascites

Vätska som samlas i bukhålan, ”bukvattusot”. Orsaken kan ligga i många olika sjukdomstillstånd, bl.a. elakartade tumörer som spritt sig till bukhålan (t.ex. äggstocks-, mag- eller tarmcancer).

Astrocytom

Tumör som fått sin början i hjärnans stödvävnader. Det finns astrocytom av olika slag, både godartade och elakartade, vad gäller den mikroskopiska vävnadsstrukturen och tillväxtsättet.

Avbildningsmetoder

Undersökningsmetoder som används i diagnostiken av olika sjukdomar och som går ut på att få bilder av organ eller av olika delar av kroppen (på film eller i en dator). Dessa bilder tolkas av specialister på radiologi. Avbildningsmetoder är t.ex. röntgenundersökningar av olika slag, magnetundersökningar, isotopkartläggningar och ultraljudsundersökningar.

B

Barretts syndrom, Barretts matstrupe

Slemhinneförändring i matstrupen, där den normala slemhinnan som täcks av skivepitel har ersatts av magslemhinna. Detta kan vara förorsakad av att maginnehållet ständigt stöts upp i matstrupen. I denna s.k. Barretts slemhinna kan matstrupscancer utvecklas. Namngiven efter den engelske kirurgen Norman Rupert Barrett.

Basalcellscancer

Basaliom. Vanligt före-kommande, elakartad tumör, som fått sin början i basalcellerna i hudens ytskikt. Metastaserar sällan.

Basaliom

Se Basalcellscancer.

Bekräftande operation

Förnyad operation på symtomfri, tidigare behandlad patient (framför allt öppnande av bukhålan d.v.s. laparotomi) för att se efter om tumören möjligen återkommit.

Benign

Godartad. Motsatsen är malign, elakartad.

Benmärgstransplantation

Behandlingsform som innebär att patienten ges benmärg, antingen tagen av honom/henne själv eller erhållen av en donator. Syftet är att aktivera benmärgens produktion av blodceller t.ex. vid leukemi (donerad benmärg) och lymfom (egen benmärg) efter en strålbehandling som varit så kraftig, att cellproduktionen i benmärgen upphört.

Betatron

Apparat som producerar strålning avsedd för cancervård.

Bilateral

Ömsesidig. Ordet kan beskriva t.ex. en tumör (bilateral njurcancer) eller en operation (bilateralt avlägsnande av äggstockarna).

Biologisk vård

En cancerbehandlingsform där man vill stimulera organismens egna försvarssystem eller där man ger cellprodukter som förstör cancervävnad. I den biologiska vården används bl.a. interferoner och interleukiner, vilka brukar kallas biologiska responsmodifikatorer.

Biopsi

Tagning av provbit.

Blandtumör

Tumör med vävnader som fått sin början i epitelvävnad och i stödjevävnad. Blandtumörer förekommer t.ex. i spottkörtlarna. Ett nytt namn på blandtumörer är pleomorft adenom.

Blast

Modercell. Ofullgången form av en viss celltyp eller en mogen cell som aktiverats. Antalet blastceller i blodet och benmärgen är av betydelse vid kontrollen av leukemipatienter. Olika slags blastceller finns också i många andra cancerformer.

Blodcancer

Se Leukemi.

Bowens sjukdom

Avvikande struktur i huden och de yttre könsdelarnas epitelvävnad. Diagnosen kan ställas genom mikroskopisk undersökning av en provbit. Bowens sjukdom är ett förstadium till cancer (skivepitelkarcinom). Namngiven efter den amerikanske läkaren John Bowen.

BPH

Benign Prostatic Hyperplasia. Godartad tillväxt av prostatakörteln; mycket vanligt hos äldre män. Medför inte ökad cancerrisk.

BRCA1, BRCA2

De viktigaste av de kända gener, vilkas mutationer (förändringar eller defekter) har ett samband med ärftlig bröstcancer. Enligt nu rådande uppfattning kommer 40­50 % av de kvinnor, som har en defekt i någondera av dessa gener, att insjukna i bröstcancer.

Brakyterapi

Närvård. Strålbehandling på så sätt, att bestrålningsapparaten förs till själva tumörvävnaden eller invid tumören.

Breslows klassificering

Hudmelanomets största tjocklek i millimeter.

Bronkoskopi

Undersökning av luftstrupen och luftrören genom införande av ett instrument (se Endoskopi).

Burkitts lymfom

Form av lymfknutscancer, som först beskrevs av den irländske läkaren Denis Burkitt. Sjukdomen förekommer speciellt i Afrika, men den finns även i Finland.

C

Cancer

Elakartad d.v.s. malign tumör, kräfta. Också leukemi är en form av cancer.

Cancer family-syndromet

Ärftligt, sällsynt tillstånd som förekommer endast i ett fåtal släkter: hos släktens medlemmar förekommer oftare än vanligt cancer i tjocktarmen, livmodern, magen, äggstockarna etc.

Cancergen

Del av cellens arvsmassa, som är viktig med tanke på uppkomsten av cancer och cancerns utveckling. Olika yttre omständigheter kan förändra cancergenens struktur och verksamhet så, att cellen blir elakartad.

Cancerregistret

Forskningsinstitut, som insamlar uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, publicerar cancerstatistik samt utför epidemiologisk och statistisk cancerforskning. Finlands Cancerregister, grundat år 1952, övervakas av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Carcinoma in situ

”Cancer på platsen”, begynnande, symtomfri ytlig cancersom är begränsad till sin utgångspunkt och ännu inte trängt ned i den underliggande vävnaden. Förändringar av typen carcinoma in situ påträffas bl.a. i huden och i livmoderhalsen.

CEA

Karcinoembryonal antigen. Äggviteämne, vars halt i blodet ökar vid vissa cancersjukdomar (bl.a. tjocktarmscancer) och som därför kan användas som cancermarkör (se Markör).

Cellprovsundersökning

(= cytologisk undersökning). Mikroskopisk undersökning av celler som lösgjorts från olika organ (t.ex. celler i upphostningar och urinen) eller av celler som lösgjorts från patienten (t.ex. vid borstning av magens slemhinna, vid provtagning ur modermunnen eller erhållna genom finnålsbiopsi). Undersökningens främsta syfte är att leta efter cancerceller eller att finna cellförändringar som tyder på cancer. T.ex. det s.k. Papa-provet är en cellprovsundersökning.

Cervix uteri

Livmoderhalsen.

Cervixcancer

Cancer i livmoderhalsen.

CIL, CIN

Cervical Intraepithelial Lesion, Cervical Intraepithelial Neoplasia. Avvikelser i livmoderhalsens epitelvävnad, vilka kan konstateras genom mikroskopisk undersökning av en provbit. Undergruppen CIL III (som är densamma som CIN III) betraktas som ett förstadium till cancer.

Clarks klassificering

Klassificering av hudmelanomets tillväxt på djupet. Används vid vårdplaneringen och prognosbedömningen. I Clarks klass I är melanomet helt ytligt, i klass V sträcker det sig till fettlagret under huden.

Corpus uteri

Livmoderkroppen.

CT-undersökning

Se Datortomografi.

Cysta

Hålighet eller blåsa klädd av epitelvävnad. En cysta kan vara liten (t.ex. i en tandrot) eller stor och innehålla flera liter vätska (t.ex. i äggstockarna). En del av cystorna är godartade tumörer.

Cystoskopi

Undersökning av urinblåsan med ett specialinstrument (se Endoskopi).

Cytologi

Cellära; läran om cellen, dess uppbyggnad, funktion (fysiologi) och patologi.

Cytostatikum

(pluralis: cytostatika) En stor grupp läkemedel (s.k. cellgifter) som används för behandling av cancer och vars önskade effekt är att cancercellerna förstörs eller att deras delning förhindras.

D

Datortomografi

CT-fotografering, DT. En röntgenundersökningsmetod, där variationen i röntgenstrålningens genomtränglighet (på grund av variation i vävnadernas täthet) med hjälp av en dator omformas till en bild (ett tvärsnitt) som påminner om en röntgenbild. Också mycket små sjukliga förändringar framträder tydligt. Datortomografi är en viktig avbildningsmetod också i cancerdiagnostiken och vid planeringen av strålbehandlingen.

Dermatofibrom

Godartad bindvävnadstumör i huden.

Dermatofibrosarkom

Elakartad bindvävnadstumör i huden. Sällsynt.

Diagnos

Sjukdomsbestämning. I Finland anges diagnosen ofta på latin. Att försöka komma fram till en diagnos och att utreda arten av patientens sjukdom kallas diagnostik.

Differentieringsgrad

(gradus) Avser hur elakartad tumören är (dess malignitetsgrad). Bestäms genom mikroskopisk undersökning. Tumörens differentieringsgrad utnyttjas också vid besluten om patientens behandling och vid bedömningen av hans/hennes prognos.

DNA

Deoxiribonukleinsyra, den kemiska benämningen på generna (cellens arvsmassa). Det finns ett samband mellan uppkomsten av cancer och DNA-skador (mutationer). Likaså förmedlas många cancerläkemedels botande effekt via DNA-förändringar.

Dosplanering

Planering av strålbehandlingen (vanligen med hjälp av dator) för behandlingsområdena (fälten) och engångsdoserna efter det att tumörens läge och storlek är exakt fastställda.

Dottersvulst

Se Metastas.

Duktalt karcinom

En vanlig cancerform som utgått från körtelkanalernas epitel, t.ex. i bröstet och bukspottkörteln.

Duodenum

Tolvfingertarmen, tunntarmens början efter magsäcken.

Dysgerminom

En sällsynt form av äggstockscancer.

Dysplasi

Vävnadsförändring där cellerna är avvikande och deras ordning störd. Kraftig dysplasi är ett förstadium till cancer.

E

Efterladdningsapparat

Anordning använd för strålbehandling, där strålkällan förs in i målorganet på bestämd tid via ett rör som installerats i förväg, varefter apparaten manövreras på betryggande avstånd. På så sätt undviker vårdpersonalen att exponeras för strålning.

Ekoundersökning

Se Ultraljudsundersökning.

-ektomi

är en efterled som betyder borttagande, avlägsnande och som aldrig borde användas separat utan alltid och endast i anslutning till det organ som avlägsnas; t.ex. gastrektomi = avlägsnande av magsäcken, mastektomi = avlägsnande av bröstet.

Elakartad

Malign. Begrepp som beskriver en tumörs benägenhet att sprida sig och återkomma. Motsatsen är godartad d.v.s. benign.

Embryonalt karcinom

Elakartad testikel- och äggstockstumör. Namnet kommer av att tumörens vävnadsstrukturer påminner om outvecklade vävnader som påträffas hos embryot d.v.s. fostret.

Endometrium

Livmoderns innerhinna.

Endoskopi

Undersökning av en kroppshålighet eller ett ihåligt organ med hjälp av ett instrument försett med optiska anordningar som gör att man kan ”se in ” det organ det rör sig om. Endoskopiska undersökningar är bl.a. bronkoskopi (luftrören), cystoskopi (urinblåsan), esofagoskopi (matstrupen), gastroskopi (magsäcken), koloskopi (tjocktarmen), kolposkopi (livmoderhalsen och slidan), laparoskopi (bukhålan) och rektoskopi. I samband med dessa ”skoperingar” tas ofta provbitar och cellprov och de är en viktig del av cancerdiagnostiken. I samband med det endoskopiska ingreppet kan man också utföra en del behandlingsåtgärder. Kirurgiska ingrepp i samband med undersökningar av bukhålan (laparoskopi) har blivit mycket allmännare på 1990-talet.

Epidemiologi

Vetenskap som kartlägger hur vanlig en sjukdom är, förändringarna i frekvensen (sjukdomen blir vanligare eller sällsyntare) samt orsakerna till detta. Cancerepidemiologins syfte är att finna cancerns orsaker och därigenom metoder att förebygga cancer. Med epidemiologi avsågs tidigare närmast studiet av smittsamma sjukdomars utbredning.

Epidermoidkarcinom

Se Skivepitelkarcinom.

Epitel

De cellskikt som täcker huden och slemhinnorna (förleden epi- betyder ovanpå). Epitel finns av olika slag, t.ex. platt- eller skiv-epitel, cylinderepitel och övergångsepitel.

Esofagoskopi

Undersökning av matstrupen med hjälp av ett särskilt instrument. Se Endoskopi.

Esofagus

Matstrupen.

Etiologi

Sjukdomens orsaker.

Exposition

Utsatthet; att vara utsatt t.ex. för solljus, asbestdamm etc.

F

FAP

Familjär adenomatos, familiär adenomatotisk polypos. Ärftlig sjukdom; i tjock- och ändtarmen finns en stor mängd godartade, polypaktiga tumörer (polyper). FAP-patienter insjuknar mycket ofta i tjock- eller ändtarmscancer, och detta sker i yngre år än vanligt. Behandlingen går ut på att tjock- och änd-tarmen avlägsnas, vilket hindrar att cancer utvecklas.

Feokromocytom

Sällsynt tumör i binjursmärgen; beter sig vanligen elakartat.

Fiberoskopi

Undersökning av magsäcken, tarmkanalen etc. med hjälp av ett tunt, böjligt instrument, där ljuset leds via tunna glasfibrer.

Fibroadenom

Godartad brösttumör. Vanlig.

Fibros

Ärrvävnad. Organismen avhjälper och reparerar olika slags vävnadsskador (förorsakade t.ex. av infektion, operation eller strålbehandling) genom att bilda ärrvävnad. Fibros kan försämra organens funktion.

Fibrosarkom

Elakartad bindvävnadstumör.

Finnålsbiopsi

Metod som går ut på att man med en tunn, ihålig nål och en spruta suger celler ur det undersökta organet för mikroskopisk undersökning. Det rör sig om en s.k. cytologisk undersökning, som används vid misstanke på en tumör bl.a. i bröstet, sköldkörteln, prostata och levern.

Fistel

Förenande öppning, förorsakad av sjukdom, mellan två ihåliga organ eller upp till hudytan. En fistel kan uppkomma också till följd av strålbehandling (t.ex. mellan ändtarmen och slidan) (se Stoma).

Fotonbehandling

En form av strålbehandling där man använder högenergisk röntgenstrålning, som åstadkoms med en lineär accelerator.

Fraktionerad strålbehandling

Strålbehandling i perioder. Ett strålbehandlingssätt där den totala stråldosen indelas i flera små delar d.v.s. fraktioner, som ges olika dagar.

Fryssnittsundersökning

Mikroskopisk undersökning av ett snabbt nedfruset vävnadsprov, taget under pågående operation. Resultatet avgör hur operationen går vidare. Kallas även snabbsnittsundersökning.

Funktionsdiagnos

Bedömning av patientens förmåga att klara sina dagliga funktioner. Skalan går från patienter med normal funktionsduglighet till patienter i mycket dålig kondition.

G

Gammakamerateknik

Se Kartläggning.

Gastrektomi

Avlägsnande av magsäcken.

Gastroskopi

Undersökning av magsäcken med ett speciellt instrument (se Endoskopi).

Gen

Enhet för cellens arvsmassa. En cell innehåller 50000­100000 gener. De reglerar celldelningen och cellens differentiering samt produktionen av en del ämnen, bl.a. äggviteämnen. Defekter (mutationer) i de s.k. cancergenerna och de tillväxtbegränsande generna spelar en viktig roll vid uppkomsten av cancer.

Genterapi

Ny form av cancerbehandling, än så länge på experimentstadiet. In i tumörcellerna förs på olika sätt (t.ex. med hjälp av virus) utomstående arvsmassa i syfte att förändra vissa av cellerna egenskaper och därigenom förbättra cancervårdens effektivitet.

Glioblastom

Elakartad tumör, som utgått från hjärnans och ryggmärgens stödvävnad.

Gliom

Tumör som utgått från hjärnan och ryggmärgens stödvävnad.

Godartad

Benign. Begrepp som beskriver en tumörs benägenhet att sprida sig och återkomma. Motsatsen är elakartad d.v.s. malign.

Gradus

Se Differentieringsgrad.

Gray

Enhet för strålningsdoseringen (Gy). 1 Gy = 100 rad.

Grovnålsbiopsi

Tagande av vävnadsprov med en ihålig nål för mikroskopisk undersökning (nålbiopsi). Grovnålsbiopsi används t.ex. vid provtagning ur prostata för konstaterande av prostatacancer (se Finnålsbiopsi).

Gy

Se Gray.

Gynekomasti

Alltför stor tillväxt av bröstet hos mannen. Orsaken är alltför stor inverkan av kvinnliga hormoner. Kan förorsakas bl.a. av en hormonutsöndrande tumör eller av hormonbehandling av cancer.

H

Helikobakterie

Bakterie (Helicobacter pylori) som är allmän på magsäckens inre vägg och som förorsakar magkatarr. En sådan infektion antas ha ett samband med uppkomsten av mag- och tolvfingertarmssår samt magcancer.

Hemangiom

Godartad blodkärlstumör.

Hemangiosarkom

Elakartad blodkärlstumör.

Hematuri

Förekomsten av blod i urinen. Hematuri är ett viktigt symtom på cancer i njurbäckenet och urinblåsan.

Hepatom

Tumör, oftast elakartad, som fått sin början i levervävnaden.

Histologi

Vävnadslära. Också ett organs eller en vävnads finstruktur.

Histologisk undersökning

Mikroskopisk undersökning av finstrukturen hos ett vävnadsprov. Syftet är att kartlägga den sjukliga organförändringens natur. I cancerdiagnostiken är en histologisk undersökning av en provbit ur tumören av väsentlig betydelse. Som resultat erhålls en patologiskanatomisk diagnos, PAD. Den histologiska undersökningen görs av en specialläkare på området d.v.s. en patolog.

HIV

Human Immune Deficiency Virus. Virus som omintetgör människans immunför-svar och därigenom förorsakar AIDS.

HNPCC

Ärftlig, icke polypbetingad tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer). Ärftlig cancerbenägenhet med förekomst av tjock- och ändtarmscancer vid yngre år än vanligt och dessutom bl.a. äggstockscancer, cancer i livmoderhalsen och magcancer. Varannan medlem av en HNPCC-släkt har en gendefekt som medför benägenhet för ärftlig cancer.

Hodgkins sjukdom

Elakartad lymfknutscancer d.v.s. lymfom. Diagnosen Hodgkins sjukdom bekräftas med hjälp av mikroskopisk undersökning. Sjukdomen har fått sitt namn efter den engelske läkaren Thomas Hodgkin, som beskrev den för 150 år sedan.

Hormonersättande behandling

Ersättande av hormonbrist beroende på sjukdom eller vårdåtgärder med kontinuerlig användning av det ifrågavarande hormonet. Exempel på detta är tyroxinbehandling efter det att sköldkörteln avlägsnats och östrogenbehandling efter det att äggstockarna avlägsnats. Med hormonersättande behandling avses ofta ersättning av den östrogenbrist, som uppstår under klimakteriet och åren efter detta (se Hormonterapi).

Hormonreceptor

Äggviteämne i tumörcellens protoplasma, som hormonet först måste bindas vid för att dess effekt på cellen ska kunna framträda. Antiöstrogenernas effekt på bröstcancer bygger på att de binds vid östrogenreceptorerna och på så sätt hindrar bindningen av organismens egna östrogener, som annars skulle befrämja cancervävnadens tillväxt.

Hormonterapi

Cancerbehandlingsform med hjälp av medicinering, varvid hormonernas (eller antihormonernas) effekt på cancercellerna utnyttjas. Hormonterapi används speciellt i vården av prostata- och bröstcancer. Om det hormonproducerande organet (t.ex. sköldkörteln eller äggstockarna) avlägsnas, eller dess funktion stoppas med strålbehandling, ges respektive hormon för att ersätta den saknade hormonavsöndringen (se Hormonersättande behandling).

Hospicehem

Vårdinrättning som ger hospicevård (se Hospicevård).

Hospicevård

Terminalvård. Symtomenlig vård före döden, en vård som förbättrar livskvaliteten i ett läge då möjligheter till en botande behandling inte längre finns. Ordet avser speciellt den vård som ges i s.k. hospicehem.

HPV-infektion

Virusinfektion (HPV = Human Papilloma Virus), som tros ha ett samband bl.a. med uppkomsten av cancer i livmoderhalsen.

Hypernefrom

Den vanligaste elakartade njurtumören hos fullvuxna.

Hyperplasi

Alltför stor men godartad tillväxt av en vävnad beroende på en ökning av antalet celler.

Hysterektomi

Avlägsnande av livmodern.

Hårcellsleukemi

Sällsynt blodsjukdom, släkt med kronisk lymfcellsleukemi. Ett utmärkande drag är att cellmembranen ser luddig (hårig) ut i elektronmikroskop.

I

Ileostoma

Konstgjord öppning i huden för tunntarmen. Öppningen görs på kirurgisk väg. Hos personer med ileostoma går tarminnehållet ut via denna öppning i stället för genom ändtarmen.

Ileostomi

Åstadkommande av en konstgjord öppning för tunntarmen t.ex. på grund av att tjock- och ändtarmen avlägsnas till följd av cancer (se Ileostoma).

Ileum

Tunntarmens avslutande del, krumtarmen. Den utmynnar i tjocktarmen.

Immunbrist

AIDS. Svår allmänsjukdom med ökad cancerrisk. Förorsakas av HI-viruset.

Immunvård

Cancerbehandlingsform som bygger på att aktivera människans egna immunologiska försvarsmekanismer.

Incidens

Anger insjuknandet i en sjukdom under en bestämd tid (vanligen ett år) och uttrycks som antalet insjuknade i förhållande till folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen för att beskriva hur vanlig en sjukdom är (se Mortalitet).

Induktionsvård

Inledande skede i läkemedelsbehandling av cancer (cytostatikabehandling) med syftet att åstadkomma en kraftig behandlingsrespons. Därefter följer en lindrigare fortsatt vård. T.ex. behandlingen av leukemi inleds vanligen med induktionsvård.

Infiltration

Cancerns utbredning i sin omgivning på ett sådant sätt, att tumörvävnaden tränger in i frisk vävnad. Infiltration eller invasion är en mycket viktig detalj i den mikroskopiska undersökningen vid bedömningen av hur elakartad tumören är.

Inoperabel

En tumör är inoperabel om den inte kan avlägsnas på grund av att den brett ut sig, att dess läge är besvärligt med tanke på operationen eller att den är alltför stor.

Interferoner

Ämnen, producerade av virusbehandlade celler, med egenskapen att kunna förebygga virusinfektioner. Interferoner framställs numera industriellt. De är av betydelse även för behandlingen av en del cancerformer (se Biologisk vård).

Interleukiner

Äggviteämnen producerade av lymfocytgruppens celler. Hör till de s.k. biologiska responsmodifikatorerna, som på olika sätt reglerar de övriga cellernas funktion i immunsystemet. Man har hoppats kunna utnyttja interleukinerna i cancervården.

Intestinalt karcinom

Magcancertyp med specialstrukturer som kan identifieras vid mikroskopisk undersökning (se Karcinom).

Intraduktalt karcinom

Elakartad brösttumör som kan förekomma i form av flera separata härdar och där cancervävnad finns endast inne i bröstkanalerna, inte i den omgivande vävnaden. Intraduktalt karcinom anses vara begynnelsestadiet till den vanligaste bröstcancertypen, duktalt karcinom (se Karcinom).

Invasion

Se Infiltration.

Isotopkartläggning

Se Kartläggning.

J

Jejunum

Tomtarmen; tunntarmens mellersta del mellan tolvfingertarmen (duodenum) och krumtarmen (ileum).

Joniserande strålning

Strålning producerad av radioaktiva ämnen samt av strålbehandlings- och röntgenapparatur.

K

Kaposis sarkom

Elakartad blodkärlstumör, som förekommer i huvudsak i huden, ibland även i andra organ. Sällsynt. Kaposis sarkom kan uppträda hos patienten i ett sent skede av AIDS. Namngiven efter den österrikiske hudläkaren Moritz Cohn Kaposi.

Karcinogen

Kemikalie, damm, strålning eller annan faktor, som förorsakar cancer eller ökar cancerrisken.

Karcinom

Den vanligaste cancerformen, som får sin början i epitelvävnad. De flesta av cancersjukdomarna t.ex. i lungorna, magsäcken, tarmkanalen, urinblåsan och huden är karcinom. En tumör konstateras vara ett karcinom genom mikroskopisk undersökning. Ibland används begreppet karcinom felaktigt för att ange cancer i allmänhet. Karcinomen indelas i många underarter: sådana är bl.a. adenokarcinom, basalcellskarcinom, skivepitelkarcinom, papillärt karcinom och mucinöst karcinom.

Kartläggning

Isotopkartläggning, gammafotografering. Avbildningsmetod som bygger på att ett radioaktivt ämne, som tillförts organismen, sprider sig ojämnt i olika vävnader. Med hjälp av en strålningsdetektor (kartläggare, gammakamera) utanför kroppen erhålls en bild av det organ som undersöks. Bildens detaljer ger information bl.a. om den funktio-nella aktivitet och om förekomsten av tumörartade bildningar. Kartläggning används t.ex. i sköldkörtelcancerns diagnostik och i letandet efter skelettmetastaser.

Kastrering

Avlägsnande av testiklarna eller äggstockarna på kirurgisk väg eller genom att stoppa äggstockarnas utsöndring av hormoner med hjälp av bestrålning. Kastrering används ibland i cancervården. Avlägsnande av testiklarna förhindrar utsöndringen av testosteronhormonet, som förstärker prostatacancerns tillväxt. Avlägsnande av äggstockarna eller bestrålning av dem användes förr för att minska östrogenets tillväxtfrämjande effekt på bröstcancern.

Kemoterapi

Cancerbehandling med cytostatika och hormoner.

Koboltkanon

Apparat som använts vid strålbehandling av cancer. Gammastrålningens källa är en radioaktiv koboltisotop.

Kolangiokarcinom

Elakartad tumör som utgått från gallgångarna, i levern eller utanför denna.

Kolektomi

Avlägsnande av tjocktarmen.

Kolon

Tjocktarmen = grovtarmen; den del av tarmkanalen som ligger mellan tunntarmen och ändtarmen.

Kolorektum

Gemensam benämning på tjocktarmen (kolon) och ändtarmen (rektum).

Koloskopi

Undersökning av tjocktarmen med ett särskilt instrument, som införs i tarmen (se Endoskopi).

Kolostoma

Konstgjord (på kirurgisk väg åstadkommen) mynning på kroppsytan för tjocktarmen. Tarminnehållet hos kolostomapatienter leds ut via denna öppning i stället för via ändtarmen.

Kolostomi

Åstadkommande av en konstgjord öppning för tjocktarmen, t.ex. efter det att ändtarmen avlägsnats (se Kolostoma).

Kolposkopi

Undersökning av slidan och livmoderknappen med ett särskilt instrument, kallat kolposkop, som är försett med mikroskopoptik.

Kondrosarkom

Broskcancer. Elakartad tumör som fått sin början i broskvävnad.

Kondylom

Godartad, tumörliknande eller platt bildning i de yttre könsorganen eller omkring ändtarmsöppningen. Typiska cellförändringar förekommer. Förorsakas av en virusinfektion. Man tänker sig att kondylom i livmoderhalsen kan ha ett samband med uppkomsten av cancer i livmoderhalsen.

Konisation

Operation där man från livmoderhalsen avlägsnar en konisk del. Förstadierna till cancer i livmoderhalsen kan behandlas genom konisation.

Koriokarcinom

Placentacancer. Elakartad tumör som påträffas dels i livmodern (uppkommer ur placentavävnaden), dels i testiklarna (uppkommer vid differentieringen av den tumörvävnad, som bildas av spermiernas förstadier). Sällsynt.

Korpuscancer

Cancer i livmoderkroppen.

Kraniofaryngeom

Godartad tumör i skallbasen.

Kromosom

Enhet för cellens arvsmassa. I var och en av människans celler finns 23 kro-mosompar, sammanlagt alltså 46 kromosomer, i vilka alla de 50000­100000 generna finns. Den ena kromosomen i kromosomparet kommer från fadern, den andra från modern (se Gen).

Kryoterapi

Frysbehandling, som förekommer t.ex. i vården av förstadierna till cancer i livmoderhalsen.

Kurativ vård

Botande vård. En operation eller en strålbehandling är kurativ om det är sannolikt att all tumörvävnad kunnat avlägsnas eller förstöras. Parallellbegreppet är palliativ vård d.v.s. behandling enligt symtomen Palliativ vård).

L

Laparoskopi

Endoskopisk undersökning av bukhålan med hjälp av ett rörformat instrument. Laparoskopi används vid undersökning av organen i bukhålan t.ex. i cancerdiagnostiken och i bedömningen av utbredningen, numera i allt ökande utsträckning också vid genomförandet av olika slags vårdåtgärder (se Laparoskopisk kirurgi).

Laparoskopisk kirurgi

Utförande av kirurgiska ingrepp med instrument och endoskop, som förts in i bukhålan genom små snitt (se Laparoskopi).

Laparotomi

Operation där bukhålan öppnas och man sedan kan utföra olika slags åtgärder inriktade på organen i bukhålan.

Laryngektomi

Avlägsnande av struphuvudet.

Laryngoskopi

Undersökning av struphuvudet (se Endoskopi).

Larynx

Struphuvudet.

Leiomyom

Godartad tumör i slät muskelvävnad.

Leiomyosarkom

Elakartad tumör i slät muskelvävnad.

Leukemi

Elakartad sjukdom (”blodcancer”), för vilken det är utmärkande att vita blodkroppar produceras i alltför stor mängd och att omogna former av de vita blodkropparna förekommer i blodet. De två huvudformerna av leukemi är benmärgsleukemi d.v.s. myeloisk leukemi (en sjukdom hos de vita blodkropparna, som uppstår i benmärgen) och lymfatisk leukemi (en sjukdom hos de i lymfvävnaden uppstående vita blodkropparna d.v.s. lymfocyterna).

Leukoplaki

Förändring av slemhinnan i munhålan eller de yttre könsorganen; framträder i form av ljusa strimmor med skarpa gränser. I dessa partier är epitelet förtjockat. Om strukturavvikelser samtidigt förekommer i epitelvävnaden anses leukoplaki vara ett tidigt förstadium till cancer.

Lineär accelerator

Apparat med vilken man i strålterapin åstadkommer en djupt inträngande strålning.

Lipom

Godartad fettsvulst.

Liposarkom

Elakartad fettsvulst.

Lymfom

Elakartad tumör i lymfvävnaden, lymfvävnadscancer. Det finns lymfom av olika typer som bestäms genom mikroskopisk undersökning av tumörvävnaden.

M

Magnetundersökning

Avbildningsmetod som kan jämföras med röntgenundersökning. Med hjälp av en dator utformas en bild av det undersökta organet på basis av förändringarna i magnetfälten.

Malign

Elakartad. Begreppet hänför sig till tumörens benägenhet att sprida sig och förnya sig (cancer = en elakartad tumör). Motsatsen är benign d.v.s. godartad.

Malignitetsgrad

Differentieringsgrad, gradus. Patologens uppfattning av tumörvävnadens differentieringsgrad, grundad på mikroskopisk undersökning. Tumörens malignitetsgrad är en av de faktorer som är bestämmande för besluten om vården och bedömningarna av patientens prognos.

Mammakarcinom

Bröstcancer.

Mammografi

Röntgenundersökning av brösten, vars syfte är att utreda bröstets struktur och speciellt att leta efter begynnande bröstcancer. Mammografi används för undersökning av kliniska bröstfynd som avviker från det normala (klinisk mammografi) och för att påträffa tidiga stadier av bröstcancer hos symtomfria kvinnor (sållnings- eller screeningmammografi).

Mantelbehandling

Strålbehandlingsform där vården på ett bestämt sätt inriktas på lymfknutsområdena i överkroppen.

Markör

Ämne som avsöndras ur tumörväv-naden i blodet. Förekomsten av detta ämne, eller den omständigheten att dess halt ökar, kan tyda på cancer (eller på förnyad cancer).

Mastektomi

Avlägsnande av bröstet.

Mastopati

Mycket vanligt förekommande sjukligt tillstånd i bröstet beroende på hormonfaktorer. Tar sig uttryck i form av knölighet som kan vara mer eller mindre påtaglig. Detta är ingen tumörsjukdom och vanligen innebär mastopati inte ökad risk för cancer. En del av mastopatiförändringarna kan ses på den mammografiska bilden.

Medullärt karcinom

  1. En form av bröstcancer.
  2. Elakartad ärftlig tumör i sköldkörteln. Sällsynt.

Melanom

Mörkfärgad, elakartad tumör i huden eller i ögats regnbågs- och åderhinnans melaninproducerande vävnad. Melanin är ett mörkbrunt färgämne.

Melena

Förekomsten av blod i avföringen. Melena är ett viktigt symtom på cancer i tjock- och ändtarmen.

Meningeom

Hjärnhinnetumör. Vanligen visar sig meningeomet vid mikroskopisk undersökning vara godartat, men på grund av sitt läge kan det förorsaka svåra problem.

Mesoteliom

Sällsynt tumör, oftast elakartad, som fått sin början i det tunna cellskikt som omger lungsäcken, hjärtsäcken och bukhålan. En stor del av mesoteliomfallen är förorsakade av asbestexposition.

Metastas

Dottersvulst. Förekomsten av en tumör, som fått sin början i ett bestämt organ, i någon annan del av organismen. Metastaserna utvecklas ofta först i de närliggande lymfknutarna (t.ex. i armhålan om det rör sig om bröstcancer) eller i levern (t.ex. vid mag-cancer) senare i andra organ.

Metastasera

Att skicka ut metastaser (sekundär- eller dottersvulster).

Mitos

Celldelning. Tumörcellernas delningsfrekvens undersöks mikroskopiskt, vilket -liksom även cellernas struktur i mitosskedet – ger stöd för slutsatser om tumörens god- eller elakartade natur.

Monoklonala antikroppar

Antikroppar som produceras i laboratorium i odlingar av celler med enhetlig arvsmassa (en ”cellklon”). De monoklonala antikropparna är av betydelse i den experimentella cancerforskningen och i allt större utsträckning också i diagnostiken och i behandlingen av sjukdomarna.

Mortalitet

Dödlighet. Antalet avlidna i en bestämd sjukdom under en bestämd tid (vanligen ett år) i förhållande till folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen (se Incidens).

Multifokal

En tumör är multifokal om den förekommer i ett visst organ i form av många separata härdar och inte – vilket är det vanliga – som en enda, växande och allt större bildning.

Multipelt myelom

Se myelom.

Mucinöst karcinom

Karcinomtyp med förekomst av slem, som kan iakttas vid mikroskopisk undersökning, i tumörcellerna eller utanför dem (se Karcinom).

Mutation

Strukturförändring i cellens arvsmassa (DNA, genen). Kan leda till cellens död. Om den förändrade genen dock överförs till dottercellerna vid celldelningen uppkommer en vävnad med förändringar i cellstrukturen eller cellens funktion, förorsakade av den förändrade genen. Cancer anses uppkomma till följd av mutationer som uppstått av olika orsaker.

Mutagen

Ämne som åstadkommer mutationer (se Mutation).

Mycosis fungoides

Sällsynt hudtumör som uppträder i form av ett flertal knölaktiga bildningar. Mycosis fungoides är till som karaktär ett lymfom, alltså lymfvävnadscancer.

Myelodysplastiskt syndrom

Mångformig grupp benmärgssjukdomar, för vilka det i begynnelseskedet är typiskt att antalet blodceller som bildas i benmärgen är litet, men senare har detta syndrom en benägenhet att förändras till akut leukemi.

Myelofibros

Sjukdom där den blodbildande vävnaden i benmärgen först förökat sig men senare ersätts av bindvävnad. En myelofibros kan efter flera år förändras till leukemi.

Myelom

Benmärgscancer, som uppstår ur plasmaceller och i allmänhet förekommer hos äldre människor.

Myom

Godartad muskelvävnadstumör.

Myosarkom

Elakartad muskelvävnadstumör.

Mördarceller

Lymfocyter som under vissa betingelser har förmågan att döda cancerceller. Mördarcellerna spelar en viktig roll i den experimentella forskningen rörande cancerns uppkomst.

N

Naturliga mördarceller

Se Mördarceller.

Nausea

Illamående.

Naevus

”Födelsemärke”, ”leverfläck”, mörkfärgat hudparti. Godartad tumör i den vävnad som producerar hudens bruna färgämne melanin; förändras sällan till en elakartad tumör (melanom).

Nefroblastom

Elakartad njurtumör hos barn, Wilms´ tumör.

Nekros

Död vävnad till följd av lokal celldöd. Cancervävnad innehåller ofta nekroser, speciellt på grund av strål- och läkemedelsterapi.

Neoadjuvant behandling

Läkemedelsbehandling som ges före den lokala behandlingen (operation eller strålterapi) av en cancertumör. Syftet är att få tumören att minska och att därigenom förbättra resultatet av operationen eller strålbehandlingen.

Neoplasma

Tumör. Neoplasma malignum = elakartad tumör d.v.s. cancer.

Neuroblastom

Nervvävnadstumör hos barn. Får sin början i celler i det s.k. sympatiska nervsystemet. Ett neuroblastom kan ligga t.ex. i binjuren eller i bukhålans bakre del.

Neurofibromatos

Ärftlig sjukdom med godartade tumörer (neurofibrom) i nervfibervävnad. Någon av dessa kan ändra karaktär och bli elakartad (sarkom). Kallas också von Reckinghausens sjukdom.

Neurofibrom

Godartad tumör i nervfibervävnad.

Neurofibrosarkom

Elakartad tumör i nervfibervävnad.

NHL

Se Non-Hodgkin-lymfom.

Non-Hodgkin-lymfom

NHL. En grupp elakartade lymfvävnadstumörer (lymfom), som omfattar alla andra lymfom än Hodgkins sjukdom. Non-Hodgkin-lymfom förekommer inte endast i lymfknutarna utan också i andra organ (bl.a. svalget, magen, tarmen, huden och hjärnan).

Nålbiopsi

Grovnålsbiopsi. Tagande av väv-nadsprovbit för mikroskopisk undersökning med en ihålig nål, t.ex. ur levern, njuren eller prostata (se Finnålsbiopsi).

O

Obduktion

Liköppning, efter döden verkställd undersökning av kroppen bl.a. för att fastställa dödsorsaken.

Obstruktion

Förträngning. Förträngningar eller tilltäppningar i rörformiga organ (matstrupen, tarmen, urinröret, gallgången o.s.v.); kan vara förorsakade av många olika sjukdomstillstånd, bl.a. cancer. En obstruktion på grund av ärrvävnad kan utvecklas till följd av strålbehandling.

Onkogen

Se Cancergen.

Onkolog

Specialist på cancersjukdomar. Hans specialområde omfattar strålterapi och läkemedelsterapi av cancer.

Onkologi

Ett kliniskt specialområde som omfattar cancerdiagnostik, -vård och -rehabilitering; i inskränkt bemärkelse strål- och läkemedelsbehandling av cancer.

Ooforektomi

Avlägsnande av äggstock.

Orkektomi

Avlägsnande av testikel.

Osteosarkom

Elakartad tumör i benvävnad, den vanligaste formen av bencancer.

Ovarium

Äggstock.

Ozon

Gasformigt ämne, en kemisk form av syre. Ozonmängden högt uppe i atmosfären har under de senaste åren minskat i många delar av jordklotet, vilket har antagits öka san-nolikheten att insjukna i hudcancer i framtiden.

P

PAD

Patologisk-anatomisk diagnos. På basis av en mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov sammanfattar patologen sina iakttagelser i form av en kortfattad histologisk diag-nos, PAD. I Finland brukar PAD uttryckas på latin.

Pagets sjukdom

  1. Förändring som påminner om ett ”utslag” i bröstvårtans hud samt huden och slemhinnan i kvinnans yttre könsdelar. Förekomst framför allt i bröstet har i allmänhet ett samband med en djupare liggande, redan existerande cancertumör.
  2. En i Finland sällsynt förekommande bensjukdom med ökad risk för bencancer.

Båda dessa sjukdomar är namngivna efter den engelske kirurgen James B. Paget.

Palliativ vård

Behandling som lindrar symtomen och ges enligt symtomen (men som inte botar). Cancerbehandling genom operation eller strålterapi är palliativa vårdformer, om tumörvävnaden inte kan helt avlägsnas eller förstöras. T.ex. olika slags kirurgiska omledningar (”bypass”) för att göra det lättare för tarminnehållet att passera, smärtlindrande vård samt, ofta, strålbehandling av metastaser hör till de palliativa vårdformerna när det gäller cancer.

Pankreas

Bukspottkörteln.

Papa-undersökning

Mikroskopisk undersökning av celler som lösgjorts ur livmoderhalskanalen, modermunnen och slidvalvet. Därvid bedöms kvinnans hormonella situation samtidigt som man letar efter cellförändringar som tyder på cancer i livmoderhalsen eller dess förstadier. Namnet Papa kommer från den den grekisk-amerikanska läkaren G. N. Papanicolaou, som uppfann metoden.

Papillart karcinom

Karcinomtyp som förekommer i många organ. Ett typiskt drag är förekomsten av tofsliknande strukturer, som kan ses vid mikroskopisk undersökning (se Karcinom).

Papillom

Godartad tumör, för vilken förekomsten av tofsliknande strukturer är ett typiskt drag. Papillom påträffas bl.a. i huden, struphuvudet och urinblåsan.

Paraneoplastiskt symtom

Av tumören förorsakat symtom, som beror på ett hormon eller något annat ämne som tumörvävnaden avsöndrar. Många paraneoplastiska symtom tyder snarare på en inresekretorisk sjukdom än på en tumörsjukdom. Paraneoplastiska symtom framkallas framför allt av småcelligt lungkarcinom och många sarkom.

Parenteral

Belägen utanför matsmältningskanalen. T.ex. näring eller behandling som ges intravenöst är parenterala vårdformer.

Patolog

Specialist som med hjälp av mikroskop undersöker och tolkar vävnadsförändringar i provbitar och i organ som avlägsnats på kirurgisk väg. Undersökning av cellprov och utförande av medicinska obduktioner hör likaså till patologens arbetsuppgifter.

Patologi

Det område inom den medicinska vetenskapen som utreder sjukdomarnas uppkomst, karaktär och utveckling, närmast utgående från strukturavvikelser i celler, vävnader och organ.

Polycythaemia vera

Elakartad blodsjukdom med alltför stor produktion av röda blodkroppar i benmärgen.

Polyp

Fingerliknande utväxt ur innerväggen på ett ihåligt organ (magen, tarmen, urinblåsan o.s.v.) eller huden, ofta fäst vid väggen med ett smalt skaft. Det kan röra sig om en tumör (oftast godartad) men polyper kan också vara förorsakade av en infektion. Polypens karaktär utreds genom mikroskopisk undersökning.

Postoperativ

Något som sker efter operationen (undersökning, behandling, smärta, medicinering o.s.v.).

Precanceros

Ett precancerost tillstånd är ett förstadium till cancer d.v.s. en vävnadsförändring, som har en benägenhet att bli elakartad, men ännu inte är det.

Premalign

Se precanceros.

Preoperativ

Något som sker före operationen (behandling, medicinering o.s.v.).

Prevalens

Ett relativt begrepp, som anger antalet patienter som lider av en viss sjukdom eller befinner sig i ett visst tillstånd vid en bestämd tidpunkt i förhållande till den totala folkmängden. Begreppet används i den epidemiologiska forskningen.

Prevention

Förebyggande åtgärd(er). Primär prevention av cancer innebär att cancerns orsaker elimineras eller att expositionen för dem minskas (man kan t.ex. förebygga lungcancer genom att påverka rökningen, man kan förebygga lungsäckscancer genom att eliminera expositionen för asbest). Prevention avser också letande efter förstadier till cancer i syfte att förhindra uppkomsten av egentlig cancer, samt tidig diagnos av cancer för att så många patienter som möjligt ska tillfriskna (t.ex. mammografiundersökningar för att påträffa bröstcancer i begynnelseskedet).

Primärtumör

Den av patientens tumörer som uppkom först och som senare kan vara upphov till metastaser (sekundärtumörer) i andra organ. Hos patienten kan förekomma två eller flera av varandra helt oberoende primärtumörer (t.ex. bröstcancer och hudcancer).

Prognos

Bedömning av sjukdomsförloppet hos en cancerpatient och sannolikheten för tillfrisknande. En cancersjukdom med dålig prognos innebär att de flesta patienterna dör, är prognosen god innebär det att de flesta blir botade.

Prognosfaktorer

De egenskaper hos tumören, sjukdomen eller patienten, som påverkar sannolikheten att tillfriskna. Tecken på en god prognos kan vara t.ex. att tumörens utbredning är liten (tumören har påträffats i ett tidigt skede), att den är liten och att dess differentieringsgrad visat sig vara god vid mikroskopisk undersökning. För många tumörer gäller att patientens ålder är en prognosfaktor: för unga personer är prognosen bättre än för gamla.

Proktoskopi

Undersökning av ändtarmen, särskilt dess slutparti (se Endoskopi).

Prolaktinom

Godartad tumör i hjärnbihanget. Tumörvävnaden avsöndrar hormonet prolaktin.

Prostatektomi

Avlägsnande av prostata.

Provbit

En liten vävnadsbit, vanligen 1-20 mm i tvärsnitt, som tas i samband med operationen (t.ex. från huden eller bröstet), vid endoskopi (t.ex. ur magsäcken eller tarmen) eller med nål ur djupt liggande organ (t.ex. ur levern eller njuren). Syftet med den mikroskopiska undersökningen av provbiten är att utreda om där finns sjukliga förändringar, t.ex. cancervävnad. I de allra flesta provbitar påträffas ingenting som tyder på cancer.

PSA

Den prostataspecifika antigenen. Ett äggviteämne som bildas i prostatavävnaden (och endast där) och vars halt i blodet är förstorad speciellt vid prostatacancer men också vid godartade prostatasjukdomar.

R

Rabdymosarkom

Elakartad tumör i tvärstrimmig muskelvävnad.

Radikal

Begrepp som beskriver behandlingen. En operation eller en strålbehandling är radikal, om tumören avlägsnas eller förstörs helt (kurativ d.v.s. botande behandling). Ordet kan betyda också en operation som är mer omfattande än vanligt. Dessutom betecknar ordet en operation som utförs på ett bestämt sätt (”operatio radicalis”).

Radon

Radioaktiv gas som uppstår vid sönderdelning av uranet i jordmånen. Radonet sönderdelas också självt till radioaktiva partiklar; exposition för dessa kan öka risken för lungcancer. Därför har en maximigräns stipulerats för radonhalten i bostadsluften.

Receptor

Se Hormonreceptor.

Recidiv

Återfall (t.ex. av en tumör) efter en framgångsrik inledande behandling.

Rekonstruktion

Återuppbyggande. T.ex. efter en bröstoperation kan man göra en rekonstruktionsoperation, som återställer bröstets form och storlek; man vill på så sätt komma så nära det tidigare rådande läget som möjligt.

Rektoskopi

Undersökning av ändtarmen (se Endoskopi).

Rektum

Ändtarmen.

Relaps

Återfall, återkomst – att sjukdomen (t.ex. leukemi) återkommer.

Remission

Tillstånd som innebär att patienten känner sig bättre och att de av sjukdomen förorsakade symtomen och fynden lindras eller helt försvinner. Detta är ofta övergående men kan bli bestående. Fullständig remission (complete remission) kan innebära ett bestående tillfrisknande.

Resektion

Operation i vilken en del av ett organ avlägsnas (lungresektion, magresektion o.s.v.).

Resistens

  1. ”Motstånd”. Avsaknad av behandlingsreaktion på ett läkemedel, t.ex. att ett visst cytostatikum visar sig vara ineffektivt i behandlingen av den avsedda cancertumören (men kan vara effektivt i behandlingen av någon annan cancerpatient).
  2. Onormal (”extra”) bildning, som kan vara en tumör och som kan kännas vid undersökning med fingrarna.

Respons

Kroppens, det sjuka organets eller tumörens gensvar på en retning eller en behandling.

Retinoblastom

Elakartad ögontumör hos små barn. Kan vara ärftlig. Sällsynt.

Riskfaktorer

(Med tanke på cancer:) Kemikalier, damm, strålning och andra faktorer som ökar risken att insjukna i cancer. Välkända cancerriskfaktorer är t.ex. tobaksrökning (bl.a. lungcancer), joniserande strålning (bl.a. leukemi), ultraviolett strålning (hudcancer) och asbest (bl.a. lungsäckscancer).

S

Sarkom

Elakartad stödjevävnadstumör, som får sin början i t.ex. ben-, muskel- eller fettvävnad.

Second-look-operation

Se Bekräftande operation.

Sekundärtumör

Se Metastas.

Semimalign

”Halvelakartad.” Begreppet avser en tumör, som inte är helt godartad (utsänder ibland metastaser) men vars kliniska genomsnittsförlopp i allmänhet inte heller är typiskt för en elakartad tumör. Tumörens karaktär kan konstateras vara semimalign genom mikroskopisk undersökning. Bl.a. en del äggstockstumörer hör till denna grupp.

Seminom

Den vanligaste testikeltumören. Motsvarande äggstockstumör kallas dysgerminom.

Senil keratos

Solarkeratos. Strukturavvikelse i ett för solljus exponerat hudområde. Betraktas som ett förstadium till cancer (skivepitelkarcinom).

Senil verruca

Ålderdomsvårta, seborroisk keratos, seborroisk verruca. Godartad utväxt i hudens ytskikt.

Sigmatarmen

Den avslutande delen av tjocktarmen, som följer efter den nedåtgående delen av tjocktarmen och utmynnar i ändtarmen.

Skivepitelkarcinom

Cancersjukdom som utgått från epitelvävnad och vars mikroskopiska struktur påminner om strukturen i hudens ytskikt (epidermis). Denna tumörform förekommer bl.a. i lungorna, matstrupen, huden och livmoderhalsen.

Skonsam operation

Operation vid vilken man söker skona de normala vävnaderna. Begreppet har framför allt kommit att avse en bröstcanceroperation, där man tillsammans med tumören avlägsnar endast en del av bröstet.

-skopi

Endoskopi. Ordet borde inte användas i denna stympade form utan alltid tillsammans med det ord som avser det organ som unde-rsöks (t.ex. bronkoskopi = undersökning av luftrören, rektoskopi = undersökning av ändtarmen).

Solarkeratos

Se Senil keratos.

Småcelligt karcinom

En form av lungcancer (och cancer i en del andra organ). Diagnosen fastställs genom mikroskopisk undersökning.

Splenektomi

Avlägsnande av mjälten.

Stage

Se Utbredningsgrad.

Stamcellstransplantation

Metod som användes i cancervården och som går ut på att efter en kraftig bestrålning eller behandling med cytostatika, som stoppat produktionen av blodkroppar i benmärgen, aktivera denna på nytt genom att återge patienten stamceller till blodkropparna. Dessa, nu återförda stamceller har tidigare tagits tillvara av patienten (se Benmärgstransplantation).

Stoma

På kirurgisk väg gjord öppning från ett organ till ett annat eller ut till huden. T.ex. borttagning av ändtarmen leder till ett tarmstoma (en öppning från tarmen ut till kroppsytan), avlägsnande av struphuvudet leder till en öppning framtill på halsen (se Fistel).

Strömningscytometri

Laboratorieundersökningsmetod som bedömer variationen i arvsmassan i enskilda tumörceller. På grundval av resultatet kan man dra slutsatser om tumörens malignitetsgrad.

Suppressorgen

Se Tillväxtbegränsande gen.

Syndrom

Sammanhörande sjukdomstecken som tillsammans pekar på en viss sjukdom.

T

Tamoxifen

Ett läkemedel som verkar antiöstrogent (se Antiöstrogener).

Teratom

Tumör som förekommer t.ex. i testiklarna och i äggstockarna. Den består av många olika slags vävnader och strukturer: epitelvävnad, körtelvävnad, muskelvävnad, brosk o.s.v. Det finns såväl godartade som elakartade teratom.

Terminalvård

Se Hospicevård.

Testis

Testikel.

Testosteron

Det viktigaste manliga könshormonet d.v.s. androgenet.

Tillväxtbegränsande gen

Gen vars uppgift är att förhindra cancergenernas verksamhet (se Cancergen). Om den tillväxtbegränsande genens verksamhet blir störd förstärks cancergenens verksamhet och ett händelseförlopp, som leder till cancer, kan inledas.

TNM-klassificering

Internationellt system för klassificering av cancerns utbredningsgrad. Systemet bygger på tumörens storlek (T = tumour), bedömning av förekomsten av metastaser i de regionala lymfknutarna (N = node) och bedömning av förekomsten av metastaser i andra organ (M = metastasis).

Toremifen

Ett läkemedel som verkar antiöstrogent (se Antiöstrogener).

TRAM-operation

Korrigerande (rekonstruerande) operation efter det att bröstet avlägsnats. Ett nytt bröst byggs upp av hud och fettvävnad från bukregionen.

Trombocytopeni

Brist på trombocyter, ”blodplättar”.

Tumör

Allmän benämning på en vävnadsförändring, som framträder i form av en knöl, en växtaktig bildning som kan kännas med fingrarna. I princip kan vilken utväxt som helst (en infektion, en blåsa o.s.v.) vara en tumör, men i praktiken betyder ordet tumör en svulst (som kan vara god- eller elakartad).

Tumörmarkör

Se Markör.

TURP

Transurethral Resection of the Prostata, ”hyvling” av prostatakörteln. Operation som görs via urinröret och som går ut på att i små strimlor (”spån”) avlägsna prostatavävnad med ett speciellt instrument. Syftet är vanligen att underlätta urinering.

Tymom

Tumör i brässen, som sitter i bindvävsrummet mellan lungorna (mediastinum) bakom bröstbenet.

Tyreoidea

Sköldkörteln.

Tyreoidektomi

Avlägsnande av sköldkörteln.

U

Ulceration

Sårbildning. En ulceration som inte tillfrisknar kan vara ett symtom på b.ex. hudcancer, läppcancer och tungcancer.

Ultraljudsundersökning

Undersökning med hjälp av ultraljud. Avbildningsmetod som går ut på att ljudvågor styrs in i organismen, varvid man med stöd av de ekon som återspeglas från vävnadernas gränsytor kan bilda sig en uppfattning av organens struktur. Används bl.a. i cancerdiagnostiken.

Ultraviolett strålning

(UV-strålning) Kort-vågig, osynlig del av strålningen i solljuset. UV-strålning kan åstadkommas också med särskilda apparater. UV-strålning medför att huden blir bränd och att man blir brun. Långvarig, riklig exposition för UV-strålning ökar risken för basalcellscancer och skivepitelcancer; att huden upprepat blir bränd i solen ökar risken för melanom.

Utbredningsgrad

Stage. Bedömning av hur mycket cancern spritt sig. Bedömningen grundas på uppgifterna om tumörens storlek och i vilken mån den trängt in i de närliggande organen samt på förekomsten av metastaser. Utbredningsgraden är av stor vikt för besluten om behandlingen och bedömningen av sannolikheten för patientens tillfrisknande d.v.s. prognosen (se TNM-klassificering).

Uterus

Livmodern.

V

Ventrikel

Magen, magsäcken.

Vårdundersökning

Utvärderande undersökning av vårdens effektitet vid cancer (och andra sjukdomar). Två eller flera behandlingsformer jämförs i syfte att finna nya, bättre vårdmetoder.

W

Wilms’ tumör

Elakartad njurtumör, nefroblastom, hos barn. Sjukdomen har sitt namn efter den tyske kirurgen Max Wilms.

Ö

Östrogener

Allmän benämning på de kvinnliga könshormonerna.

Överlevnadstal

Procentuell andel i livet varande patienter en viss tid (t.ex. fem år) efter det att cancerdiagnosen ställts. Överlevnadstalet anges vanligen i procent och med dess hjälp bedöms cancerpatienternas genomsnittliga prognos.

Överlevnadsundersökning

Mätning av cancerpatienternas prognos. T.ex. en undersökning som mäter de i livet varande patienternas procentuella andelar en viss tid efter diagnosen. Denna undersökning utvärderar sjukdomens malignitet (= hur elakartad den är). Patientgrupperna jämförs ofta för att kartlägga de omständigheter som påverkar prognosen (se Prognos).