Gå direkt till innehållet

Ärftligheten av cancer

Enligt aktuella uppskattningar är endast ett cancerfall av tio förknippat med ärftlighet. Även om man ofta talar om ärftliga cancersjukdomar, nedärvs cancern inte.

Cancer är en allmän sjukdom, och det är vanligt att det finns flera personer i släkten som insjuknat i cancer. Detta betyder dock vanligtvis inte att det skulle finnas en ärftlig benägenhet att insjukna i cancer inom familjen. Största delen av cancerfallen får sin början genom samverkan av det genetiska arvet och några yttre faktorer, såsom miljö- och levnadsfaktorer.

Cancer är inte en ärftlig sjukdom. Endast det genetiska felet som kan förorsaka cancer nedärvs. Det betyder att en benägenhet till cancer eller en förhöjd risk för cancer kan vara ärftlig. Detta är dock inte vanligt. Enligt aktuella uppskattningar är endast cirka ett cancerfall av tio förknippat med ärftlig benägenhet.

Ett ärftligt genfel nedärvs inte nödvändigtvis till alla medlemmar i samma släkt, och alla som fått en felaktig gen insjuknar inte i cancer.

Det är också bra att komma ihåg att genmutationer som äger rum i cancertumören inte kan nedärvas till avkomlingarna.

Hur kan man identifiera en ärftlig cancer?

Det är typiskt för en ärftlig cancer att man insjuknar i ovanligt ung ålder eller att många nära släktingar insjuknar i samma cancersjukdom.

Det förekommer olika cancerframkallande genetiska fel. De kan endera vara sällsynta och förknippade med en hög risk för att insjukna eller allmänna och förknippade med en liten förhöjning i risken för cancer eller någonting däremellan.

I dagens läge känner man till en del genetiska fel som förhöjer risken för att insjukna i cancer, men inte alla. Som bäst forskar man kring många olika gener.

Ärftlig bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje år insjuknar närapå 5 000 kvinnor och 20 män i bröstcancer.  Numera uppskattar man att ungefär 10 procent av alla bröstcancerfall har ärftlig bakgrund. Bland alla gener förknippade med hög risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer känner man bäst till generna BRCA1 och BRCA2. Därutöver finns det gener som utsätter kvinnan för en måttlig risk för bröstcancer.

Det finns skäl att klarlägga ärftligheten av cancer till exempel då när

  • minst tre eller fyra släktingar på samma sida av släkten har haft bröst- eller äggstockscancer
  • en nära släkting har insjuknat i ung ålder
  • samma släkting har haft både bröst- och äggstockscancer
  • en manlig släkting har insjuknat i bröstcancer

Ärftlig tarmcancer

Av alla nya cancerfall som årligen upptäcks i tjocktarmen är ungefär 2–3 procent ärftliga.

Det finns skäl att misstänka en ärftlig sjukdom, om

  • minst tre personer inom den närmaste släkten har insjuknat i tjocktarmscancer och minst en av dem varit under 50 år gammal
  • det inom den närmaste släkten inte endast förekommit cancer i tjocktarmen utan också cancer i livmoderkroppen, tunntarmen, urinledaren eller njurbäcken.

I Finland finns det 380 släkter där det förekommer ett genetiskt fel som utsätter medlemmarna för en icke-polypotisk tjocktarmscancer (Lynchs syndrom).

HNPCC-forskningsgrupp (ärftlig tjocktarmscancer, Lynch syndrom) (på finska)(öppnas i ett nytt fönster)

Kan man upptäcka cancer med hjälp av ett gentest?

Cancer kan inte upptäckas med hjälp av gentester, men en del gener förknippade med benägenhet till cancer kan numera identifieras med hjälp av den moderna genforskningen.

Det står inte ännu något enkelt test till förfogande som skulle kunna användas för alla som är intresserade av sitt genetiska arv. Gentester används endast då det finns klara bevis på att det kan finnas en ärftlig benägenhet till cancer.

Om man oroar sig för en eventuell risk för ärftlig cancer, kan den klarläggas i Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Ärftlighetsrådgivning ges av regionala cancerföreningar och Cancerorganisationernas rikstäckande rådgivningstjänst.

Ärftlighetsrådgivning

 

Källor

Joensuu, Heikki; Jyrkkiö, Sirkku; Kellokumpu-Lehtinen, Pirkko-Liisa; Kouri, Mauri; Roberts, Peter J. & Teppo, Lyly (toim.) (2013) Syöpätaudit. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim.