Ärftlighet och cancer
För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet. Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer.
Är min cancer ärftlig?
- För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet (CRUK 5 %). Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer. De flesta cancerformer är inte förknippade med ärftliga genförändringar (mutationer).
- Om du har ärvt en mutation ökar det risken för att du ska utveckla vissa cancerformer. Vissa mutationer ökar risken för att utveckla fler än en cancerform.
- Mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 ökar risken för bröstcancer, äggstockscancer, bukspottkörtelcancer och prostatacancer.
Cancer är en vanlig sjukdom och i nästan varje släkt finns flera personer som drabbats av cancer. Det här betyder inte att din släkt har en ärftligt ökad risk för cancer. Ifall flera nära släktingar på samma sida av familjen har haft samma cancerform kan det finnas skäl att misstänka ärftlighet.
Varför lönar det sig att undersöka genförändringar?
Om det visar sig att du har en genförändring är det bra att låta testa nära släktingar, som till exempel dina barn. Genförändringen förs inte vidare till alla i släkten, så först när du testas får du veta om du ärvt den.
Om det visar sig att du har en genetisk förändring kommer du att följas upp och undersökas, till exempel vartannat år. Om du skulle få cancer innebär detta att den skulle upptäckas tidigt, vilket gör den lättare att behandla och ger dig en bättre prognos. I vissa fall, om risken för att utveckla bröstcancer är mycket hög, kan du istället för uppföljning välja att operera bort brösten, alltså genomgå en mastektomi.
En koloskopi för att följa upp tarmcancer avlägsnar förändringar som ännu inte har utvecklats till cancer. Ibland behandlas ärftlig cancer också annorlunda än andra typer av cancer.
Hur känner man igen ärftlig cancer?
Ärftligt ökad risk för cancer identifieras genom att en person utvecklar cancer vid ovanligt ung ålder eller har många nära släktingar med samma cancerform.
Det finns olika typer av genförändringar som kan orsaka cancer. Vissa sällsynta mutationer medför en hög risk för att utveckla sjukdomen, medan andra ökar risken endast måttligt eller lite.
I dag känner man till en del, men inte alla, av de genförändringar som ökar risken för att utveckla cancer. Många gener undersöks för närvarande.
Går det att upptäcka cancer med hjälp av genetisk testning?
Cancer kan inte upptäckas med hjälp av gentester, men i dag kan de identifiera vissa av de genförändringar som gör att en person har en ärftligt ökad risk för cancer.
Det finns fortfarande inget enkelt test för att testa alla dem som är intresserade av sina arvsanlag. Genetisk testning används endast när det finns tydliga bevis på en ärftligt ökad risk för cancer.
Om du funderar på ifall du har en ärftligt ökad risk för cancer kan det utredas på Cancerorganisationernas genetiska rådgivning.
Genetisk rådgivning
Om du är orolig för om din cancer är ärftlig kan du kontakta Cancerorganisationernas genetiska rådgivning. Du kan få genetisk rådgivning antingen via den nationella hjälplinjen eller från din regionala cancerförening. Genetisk rådgivning ges av utbildade sjukskötare. Rådgivningen ges både på plats och per telefon.
Kontaktuppgifter till regionala cancerföreningar
Om du tror att det finns risk för ärftlig cancer i din släkt får du fylla i en en blankett med förhandsuppgifter. Där finns frågor om vilka cancerformer nära släktingar till dig haft och i vilken ålder de insjuknade.
Därefter bokas en tid för att diskutera ditt släktträd, som sammanställts av en sjukskötare och som visar din risk för ärftlig cancer. Minna Pöyhönen som är vår sakkunnigläkare i cancergenetik, gör en bedömning av om du behöver ytterligare undersökningar. Eventuella ytterligare undersökningar görs på universitetssjukhuset inom ditt område.
Lisätietoa henkilötietojesi käsittelystä syövän perinnöllisyysneuvonnassa
Perinnölliset syövät
Cancer och fertilitet
Cancerbehandlingarna kan påverka den insjuknades fertilitet. Vid behandlingarna eftersträvar man att bevara fertiliteten, men det är inte alltid möjligt.
Läs artikeln
Ärftlig bröstcancer
Enligt vad vi vet i dag är cirka 10 procent av bröstcancerfallen ärftliga. De mest kända högriskgenerna för ärftlig bröst- och äggstockscancer är BRCA1 och BRCA2.
Läs artikeln
Ärftlig tarmcancer
I cirka 5 % av fallen av tarmacancer finns det en underliggande ärftligt ökad risk för att utveckla sjukdomen. Vanligast är Lynchs syndrom.
Läs artikelnOnko sinulla kysyttävää perinnöllisestä syövästä tai kaipaatko vertaistukea?
Sinua voisi myös kiinnostaa
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln