Stödansökningarna ökade explosionsartat

Antalet ansökningar till Cancerstiftelsen om det ekonomiska stödet för mindre bemedlade cancerpatienter har mer än tiodubblats från 2010 till 2020.

Cancern är stor och skrämmande när individen och familjen drabbas. Ens första tanke är att kommer jag att bli frisk, kommer jag att klara det. Först senare vaknar man till insikt om att sjukdagpenning inte är detsamma som lön. Räkningarna droppar likafullt in som förut.

År 2010 beviljade Cancerstiftelsen 53 115 euro i ekonomiskt stöd till mindre bemedlade cancerpatienter. Förra året var summan redan drygt tio gånger större, 688 720 euro. Under coronatiden verkar antalet ansökningar också tydligt ha ökat.

”Nu kommer det lika många i veckan som det för en tid sedan kom i månaden, säger Taina Häkkinen, chef för Cancerorganisationernas rådgivningstjänst.”

Hon handlägger ansökningarna och berättar att alla sökande beviljas stöd om kriterierna uppfylls.

” Oftast uppfylls de, eftersom det är socialarbetaren vid det sjukhus där sökanden vårdas som gör ansökan på sökandens vägnar och som utreder om det finns ett verkligt behov av stöd. Det är få som ens uppsöker socialarbetaren, om hjälpbehovet inte är realistiskt.”

Det är sällan det fattas beslut om avslag, vilket oftast beror på att man kan få det bara en gång. Den sjuka kommer inte alltid själv ihåg om den har fått stödet efter att första gången ha insjuknat i cancer, eftersom livet på grund av diagnosen kan vara litet upp och ner.

”Om vi blir tvungna att avslå en ansökan, ringer vi alltid upp och förklarar varför.”

De summor som beviljas är små och räcker inte för att rädda ekonomin. De kan ändå ge en tillfällig lättnad och kanske räcka till för en större räkning.

 

Många bäckar små blir en stor å

 Coronan har gett upphov till nya ekonomiska trångmål: den ena familjeförsörjaren kan vara arbetslös eller permitterad på grund av coronan och så blir den enda i familjen med full lön sjuk.

Kanske man precis har köpt en bostad eller börjat bygga ett eget hus. Eller kanske man just har inlett sin yrkeskarriär, och villkoren för arbetslöshetsersättning har inte hunnit uppfyllas. Kanske man alldeles nyss har fått barn.

De som lever på en liten pension utgör en större grupp av hjälpbehövande. Samhället täcker de reella kostnaderna för cancervården, men en viss självrisk får den sjuka alltid bära själv.

”Sjukhusens socialarbetare möter människor som inte kan betala bäddavdelningsavgiften eller strålbehandlingspoliklinikens behandlingsavgift, eller som inte har råd att köpa de läkemedel som förskrivits dem.”

Socialarbetaren på sjukhuset är den som bäst kan ge råd.

”De är fråga om små bäckar, men det oaktat om extra utgifter för sådana som dessförinnan på något sätt har kunnat hanka sig fram från pension till pension.”

Om man kunde bestämma tidpunkten för att bli sjuk, ger Häkkinen rådet att välja början av året. Då hinner avgiftstaket för sjukdomskostnader nås, vilket innebär att FPA täcker kostnaderna för resten av året. Tyvärr kan man bli sjuk också i slutet av året.

”Om du börjar betala utgifter och resekostnader för undersökningar, läkarbesök och poliklinikbesök i oktober, har du kanske vid årsskiftet betalat dryga 500 euro. Då uppfylls inte avgiftstaket på 650 euro, och så får man börja bygga på det på nytt i början av året.”

Inom cancervården är det vanligt att man i något skede får en infektion och kan då bli tvungen att ligga på sjukhus i dropp, kanske i en vecka.

”Avgiften för fem dagar på bäddavdelning är cirka 250 euro. Därefter flyttas patienten kanske till ett sjukhus i sin egen region för att återhämta sig och få stödbehandling.”

Inom den tiden har universitetssjukhusets räkning redan skickats hem till patienten. Om det inte bor någon annan där, är det ingen som öppnar räkningen, än mindre som betalar den. Faktureraren, kanske ett privat inkassoföretag, skickar en påminnelsefaktura. Räntorna börjar löpa.

”Det är oskäligt. I sådana fall borde fakturan gå till det regionala sjukhuset och förfallodagen skjutas fram i motsvarande mån.”

Ett problem i sig är att Folkpensionsanstalten har minskat de ersättningsgilla taxiresorna. Om en patient åker från Utsjoki för vård till Uleåborgs universitetscentralsjukhus, måste den lokala taxiföraren på egen bekostnad vänta i Uleåborg under tiden för behandlingen eller köra tillbaka norrut med tom bil.

Taina Häkkinen anser att det med beaktande av de geografiska avstånden bör finnas regional flexibilitet i ersättningarna för FPA-skjutsar.

 

”Man kan inte kräva allt av mig just nu”

Taina Häkkinen har många goda råd till dem som fått nya ekonomiska bekymmer på halsen på grund av cancer.

”Det lönar sig att kontakta alla man bara kan, och sjukhusets socialarbetare är den som bäst kan ge dig råd!”

Man kan föreslå banken att man under behandlingarna endast betalar ränta på sina lån. Man kan genast ansöka om nedsättning av dagvårdsavgifterna. I fråga om räkningar som förfaller till betalning kan man förhandla om betalningstid och föreslå betalning i flera rater. Också på apoteket kan man reservera tid för att gå igenom huruvida det finns motsvarande läkemedel som är billigare.
Man ska inte tänka att man måste klara av allt på samma sätt som förut.Och vad händer om man ännu inte fått någon diagnos, men symtomen och undersökningarna försvårar arbetet så att inkomstnivån därför sjunker? Ibland kan tiden från det att symtomen visar sig och det första läkarbesöket, via alla undersökningar och resultatsammanställningar till diagnosen vara lång. Utan diagnos får man inget stöd på grund av cancer, och inte heller sjukhusets socialarbetartjänster står till buds innan man vårdas där.

”Det brukar ordna upp sig

”I det läget kan man ringa Cancerorganisationernas rikstäckande rådgivning om sociala förmåner.”

Där kan socialarbetarna ge råd och berätta vilka sociala förmåner det finns och om patientens rättigheter vid sjukdom. Också den rikstäckande rådgivningstjänsten stöder cancerpatienter.

”Ta modigt kontakt, om cancern rubbar din ekonomi och det känns skrämmande. Det brukar ordna upp sig”, säger Taina Häkkinen.

text Tiina Pelkonen
foto Tomi Westerholm

 

Rikstäckande rådgivning om sociala förmåner 0800 411303
Rikstäckande rådgivningstjänst 0800 194414