Skelettet kan obemärkt bli skört

Om du bryter ett ben när du ramlar eller faller från en höjd på mindre än en meter, ska du alltid kontrollera hur det står till med din benbyggnad. Efter den första frakturen är risken för en ny fraktur 2–4 gånger högre. Om handleden är det ben som du bryter först kan nästa fraktur drabba en höft.

Ett benbrott är ofta det första symtomet på osteoporos. Ett varningstecken är att du har minskat i längd med mer än fyra centimeter. Det kan vara ett tecken på en kotfraktur eller en kota som har pressats ihop.

”När du blir tillfrågad om din längd, exempelvis inom vården, är det bra att be om att få bli mätt. Uppfattningen om längden hänger nämligen ofta kvar från mätningarna under skoltiden”, säger Pauliina Tamminen.

”Ta gärna upp frågan om eventuell benskörhet med din läkare.”

Osteoporosförbundet har ett test på sin webbplats där man kan kontrollera risken för benskörhet; adressen är luustoliitto.fi/luustotesti, tipsar hon.

Risken för benskörhet ökar av cancerbehandlingar

I Finland drabbas 30 000–40 000 personer årligen av benbrott, och det beror delvis på benskörhet. Vidare har 336 000 personer osteoporos.

”Osteoporos kan utvecklas i alla åldrar, även hos män”, betonar Pauliina Tamminen.

Osteoporos – eller dess förstadium osteopeni – diagnostiseras med bentäthetsmätning. Vid osteoporos och osteopeni minskar benstyrkan och risken för frakturer ökar.

Många sjukdomar, bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar och celiaki, och vissa läkemedel ger upphov till osteoporos. Också cancer eller cancerläkemedel kan leda till osteoporos.

Personer som har genomgått cancerbehandling löper större risk att drabbas av osteoporos av flera anledningar: cytostatika, strålbehandling och vissa läkemedel (t.ex. kortikosteroider) kan göra skelettet skörare. Vissa cancerformer, bland annat prostatacancer och bröstcancer, behandlas med läkemedel som blockerar den kroppsegna hormonproduktionen. Det ger ofta upphov till benskörhet. Cancer kan också ge viktminskning och orsaka undernäring, och det i sin tur kan bidra till ökad risk för benskörhet.

Kvinnor som har haft bröstcancer löper ökad risk att utveckla benskörhet. Det finns flera orsaker till det. Bröstcancer behandlas ofta med läkemedel som blockerar kroppens egen hormonproduktion. Det kvinnliga hormonet östrogen skyddar skelettet, och låga östrogennivåer kan därför leda till osteoporos. Cytostatika och strålbehandling kan också skynda på benskörheten.

Om bröstcancer har behandlats med aromatashämmare kan benskörheten vara 2–4 gånger så stor som den benskörhet som klimakteriet normalt ger upphov till.

Osteoporos behandlas med mat och motion

Det är viktigt att förstå att benen förnyas under hela livet. Rätt kost och motion medverkar till benförnyelsen. Följaktligen består insatser för benhälsa och egenvård vid osteoporos av en kombination av varierad kost och motion. I vissa fall behövs också medicinering.

Det är viktigt att vara uppmärksam på ett tillräckligt stort intag av kalcium och D-vitamin via kosten. Vid osteoporos bör det dagliga intaget av kalcium vara 1 000–1 500 milligram. Exempelvis en yoghurt innehåller omkring 200 milligram kalcium. Kalciumtillskott kan användas utöver maten för att säkerställa ett tillräckligt stort intag. Hos personer med osteoporos bör bedömningen av mängden D-vitamintillskott baseras på mätning av D-vitaminförrådet (kalcidiol) i blodet. Den rekommenderade D-vitaminnivån i blodet vid osteoporos är 75–120 nmol/l. För att nå upp till den nivån krävs det en individuellt anpassad dos av D-vitamintillskott.

Förutom D-vitamin och kalcium bör egenvården vid osteoporos fokusera på ett tillräckligt proteinintag. Enligt Pauliina Tamminen får ofta inte ens personer i arbetsför ålder i sig tillräckligt med protein via kosten. Vi behöver ungefär 80 gram protein per dag. Större personer behöver mer än mindre personer. För att få i sig tillräckligt stora mängder är det bra att äta protein till varje måltid.
Exempelvis innehåller 100 gram kyckling 26 gram protein och 100 gram lax cirka 21 gram. Så även om man äter en kyckling- och laxmåltid om dagen behövs det fortfarande mer än 30 gram protein till. Det kan komma från till exempel två glas mjölk (14 gram) och två skivor bröd (cirka 4 gram) och kvarg (cirka 17 gram).

Förebygg fallolyckor

”Fysisk aktivitet är det bästa sättet att förebygga fallolyckor. Starka muskler och god balans hjälper dig att hålla dig upprätt”, säger Pauliina Tamminen.

Rörelse aktiverar dessutom skelettets förnyelseprocess och motion kan bidra till att stärka skelettet. Benen behöver belastas, så det är viktigt att röra sig på många olika sätt i vardagen. Enligt rekommendationerna för fysisk aktivitet behöver vi minst 2,5 timmar i veckan av rask motion som påverkar cirkulations- och andningsorganen, till exempel att gå i trappor, dansa och åka skidor. Vidare är det viktigt att träna musklerna, utmana balansen och upprätthålla flexibiliteten och rörligheten minst två gånger i veckan, bland annat genom gymträning och gympa.

För utomhusaktiviteter är det bra att skaffa dubbskor för att inte behöva oroa sig för att ramla i halt väder. Det värsta är om motionen minskar av rädsla för att falla.

De flesta fallolyckor sker i hemmet, så det är värt att kontrollera om det finns risker därhemma. Det är viktigt att det finns tillräcklig belysning och att ha en lampa tillräckligt nära sängen, om man till exempel behöver gå på toaletten under natten. Det är lätt att snubbla i mörkret.

”Det är också bra att låta kontrollera synen regelbundet och se till att glasögonen är uppdaterade”, säger Pauliina Tamminen.

Undvik att skynda i onödan. Om telefonen eller dörrklockan ringer behöver du inte rusa i ilfart till dörren eller telefonen.

Text Maarit Rautio