Immunterapin ger lysande resultat
Immunterapi ingår redan i behandlingen av många former av cancer och kan också avsevärt förbättra prognosen för utbredd cancer. "Immunterapins snabba intåg medför aldrig tidigare skådade utmaningar för forskningen, hälso- och sjukvårdssystemet och samhället", säger forskarprofessor Juha Klefström.
Immunterapin har börjat förändra behandlingen av cancer totalt. Tack vare terapin kan man i bästa fall bota också utbredd cancer, i stället för att genom behandlingarna endast förlänga patientens livstid något.
Studier har visat att en del patienter som fått immunterapi fortfarande levde efter uppföljningstiden på fem år. Det har inte lyckats med andra behandlingar.
Det återstår dock många forskarårsverken och många samhälleliga beslut innan terapin är till nytta för alla cancerpatienter och innan den är tillgänglig för alla som behöver den.
Enligt forskarprofessor Juha Klefström vid Finlands Cancerinstitut FICAN innebär immunterapins snabba intåg också många utmaningar för samhället.
”Än så länge vet man för litet om vilka patientgrupper som bäst gynnas av immunterapi. Det är också mycket dyrt att utveckla behandlingarna och det påverkar läkemedelspriserna.”
Detta ställer också politikerna inför stora beslut. Det måste bedömas på bekostnad av vad annat samhället ska ha råd att tillhandahålla dessa dyra behandlingar för allmänheten, vem som ska ha rätt till dem och huruvida vi i framtiden kommer att ha patienter som kan ha nytta av behandlingarna, men till vilka vi inte har råd att ge dem.
Enligt Klefström är målet därför just nu att utreda varför en del patienter drar nytta av immunterapin, medan andra inte och att rikta behandlingarna till den förstnämnda gruppen.
Nu tror man att en cancer som muterar mycket kan vara känsligare för immunterapi.
”Immunsystemet upptäcker cancercellernas nya mutationer och identifierar dem lättare som främmande element i kroppen. Men det är inte hela sanningen”, tillägger Klefström.
Enligt honom är frågan vilka typer av cancer och vilka människors cancer som bäst svarar på immunterapin ”den heliga Graal” forskarna febrilt vill ha klarhet i.
Klefströms forskargrupp arbetar vid Helsingfors universitets campus i Mejlans, som en del av medicinska fakultetens forskningsprogram och HUS, där också det nationella cancercentret FICAN medverkar.
Revolutionerande resultat
Det faktum att vårt immunsystem kan hålla cancern i schack observerades redan på 1970-talet. Exempelvis har den finländska med vetenskapliga priser mångfaldigt belönade forskaren Kari Cantells interferon-gamma-studier främjat utvecklingen av cancerläkemedel.
Enligt Juha Klefström kom dock entusiasmen för immunterapi vid cancer av sig så småningom när resultaten i förhållande till förväntningarna inte blev de man önskat.
”Immunologin försvann från cancerforskningens världskarta för en lång tid. Dess andra återkomst skedde förra decenniet när man fann ett konkret sätt att utnyttja immunsystemet, dvs. antikropparna PD-1/PD-L1. De forskare som gjorde fynden, James P. Allison och Tasuku Honjo, belönades med Nobelpriset 2018.”
Nu har man fått revolutionerande resultat av immunterapi vid spritt melanom. Behandlingen har godkänts också för lungcancer, urinvägscancer och för cancer i huvud- och halsområdet, totalt för över 20 cancersjukdomar.
”I framtiden kan dock alla cancerbehandlingar vara kombinationsbehandlingar där immunterapi ingår som ett element”, säger Juha Klefström.
”På sikt vill man bli av med kemoterapin på grund av dess biverkningar. Ett alternativ är att utnyttja cancerns egna svagheter.”
Till immunbehandlingarna hör också CAR-T-cellterapi, som har gett goda resultat till exempel vid behandling av leukemier och lymfom. Vid CAR-T-cellterapi aktiveras cellerna i patientens försvarssystem till effektivare angrepp på cancercellerna.
Kombinationsbehandling hemma och på sjukhus
Immunbehandlingarna ges på sjukhus som intravenös vätskebehandling. Det ges dropp direkt i blodet med antikroppar som binder till bromsproteiner i immuncellerna eller till sådana proteiner som cancercellerna använder för att dämpa immuncellernas angrepp. Antikropparna stimulerar alltså immunförsvaret och förhindrar också att det tröttnar.
”Vårt immunförsvar har under evolutionens lopp utvecklats till att skärpa sig en kort tid och att sedan ge upp för att inte skada friska vävnader”, säger Juha Klefström.
Mot cancer bör immunförsvaret dock orka kämpa under en längre tid, till och med hela tiden. Det är just det som är det viktigaste målet med immunterapin.
Byråkratin ett hinder för bästa möjliga vård
Eftersom största delen av de behandlingar som tas fram är kombinationsbehandlingar, kan det ena läkemedlet vara en tablett man köper på apoteket och tar hemma och det andra ett läkemedel som ges på sjukhus. De kommuner som finansierar sjukvårdsdistrikten svarar för kostnaderna för sjukhusläkemedel. Kostnaderna för öppenvården, alltså för de tabletter man tar hemma, ersätter FPA via sjukförsäkringen.
Byråkratin ett hinder för bästa möjliga vård
Det är dock inte helt enkelt att ordna med kombinationsbehandlingar. Det har redan uppstått problem exempelvis för patienter med njurcancer, eftersom Finlands stela tvåkanalssystem för läkemedelsersättning inte böjer sig till att finansiera kombinationsbehandlingar.
Juha Klefström är därför oroad över att en del patienter inte får bästa möjliga vård på grund av byråkratin.
”Patientorganisationerna har varit aktiva och krävt att statsförvaltningen ska avveckla dessa föråldrade system.”
”en cancern väntar ju inte. Beslutsfattarnas och patienternas tidsperspektiv är helt olika. Jag är frustrerad över hur långsamt man i Finland löser sådana rent administrativa problem, det är ändå fråga om människoliv. Coronatiden har visat att saker och ting kan skötas raskt också inom förvaltningen, när viljan finns”, säger Klefström.
Tiina Pelkonen
Foto Tomi Westerholm
