Gå direkt till innehållet
Information

Bättre behandlingsresultat med motion

10.09.2020
Fysisk träning inverkar på hur en cancersjukdom framskrider och på cancerbehandlingarnas effekt. Enligt den kunskap vi har i dag kan motion utöver andra hälsoeffekter till och med göra att en tumör växer långsammare och minska dess förmåga att bilda metastaser.

Efter att ha fått höra sin cancerdiagnos frågar många patienter vad de själva kan göra för att förbättra sin situation.

“Traditionellt har cancerpatienter uppmanats att ta det lugnt under de tunga behandlingarna. I ljuset av de senaste årens forskningsrön verkar det dock som om motion och till och med hård fysisk träning kan bidra till att man tillfrisknar från cancern. Fysisk träning minskar risken för cancerrecidiv och för att man ska insjukna i andra sjukdomar, men gör det också lättare att klara av cancerbehandlingarnas biverkningar”, berättar Ilkka Heinonen, docent i idrotts- och cirkulationsfysiologi vid Åbo universitet.

Heinonen är akademiforskare vid det riksomfattande PET-centret i Åbo. Han ska tillsammans med cancerkliniken vid ÅUCS inleda undersökningar om sambandet mellan motion och cancertumörers storlek, blodflöde, syreförlust och ämnesomsättning.

Det finns flera orsaker till att det lönar sig att göra det till rutin på alla cancerkliniker att ge cancerpatienter anvisningar för motion som en del av det dagliga livet.

“Motion har omfattande inverkan på kroppen, och de förändringar den åstadkommer påverkar också tumörvävnaden. Det verkar dock som om olika typer av cancer, och deras genetiska mutationer, har olika känslighet för motionens effekter. Man känner ännu inte till det här så bra, för närvarande är uppfattningen den att största delen av de effekter som motion har på cancertumörer överförs via immunologiska mekanismer. Det finns också tecken på att motion kan normalisera en tumörs mikromiljö och på det sättet göra det lättare för immunceller att få åtkomst till tumören och förbättra kroppens förmåga att förstöra tumörceller”, förklarar Heinonen.

Med tanke på prognosen för cancersjukdomar är det centralt hur väl kroppen kan identifiera tumörcellerna och hur väl människans försvarssystem aktiverar sig mot cancercellerna. Studier på möss visar att motion ökar frisättningen av cytotoxiska immunceller i blodomloppet och deras spridning till cancercellerna. Det handlar alltså om rön från djurförsök där mördarceller trängde in i tumören och började förstöra cancercellerna.

“Motionen påverkar tumörens blodcirkulation, mikromiljö och immunologi samt metabolism. Det kan vara nyttigt med rentav så litet som några minuters pulshöjande motion.”

I de övriga nordiska länderna har man kommit betydligt längre än i Finland när det gäller att ta med motion och idrott i vården av cancerpatienter. Det har även samlats forskningsdata i betydande mängd. I en svensk interventionsstudie upptäckte man exempelvis att patienter som sportar och motionerar mera sällan får sjukhusvård under cancerbehandlingarna än passiva patienter. Samma studiegrupp har också observerat en minskning i behovet av sjukledighet och i ledighetens längd hos patienter som motionerade mycket under och efter cancerbehandlingarna.

Det uppskattas att antalet nya cancerfall i Europa kunde minska med upp till 9–19 procent om det blev vanligare med en sportigare livsstil.

Heinonen har till exempel bekantat sig med en studie på Karolinska sjukhuset i Stockholm, där man ordnade motion för bröstcancerpatienter ett par tre gånger i veckan. Det handlade så att säga inte om att ströva omkring i skogen, utan om raska intervallövningar och träning med hantlar.

“Jag vill absolut inte förringa promenader, det är alltid bra att röra på sig. Men med tanke på vårdeffekterna lönar det sig åtminstone inte att undvika sådan motion där pulsen stiger. Tvärtom: den grupp som höll på med relativt högeffektiv intervallträning och styrketräning hade de bästa resultaten. De som motionerade hade ofta kvar en bättre muskelkondition och allmänkondition också under behandlingarna. När allmäntillståndet är gott klarar man också bättre av behandlingarna”, betonar Heinonen.

Ingen vävnad blir utan motionens effekt och patienten kan vara nästan säker på att något hälsofrämjande sker någonstans i kroppen. En motionsinriktad livsstil förebygger också cancer, det har man känt till länge. Det uppskattas att antalet nya cancerfall i Europa kunde minska med upp till 9–19 procent om det blev vanligare med en sportigare livsstil.

Specialistläkaren i cancersjukdomar, Salla Lempiäinen, från cancerkliniken vid ÅUCS deltar som läkare i idrottsinterventionens pilotgrupp för cancerpatienter vid ÅUCS och som doktorandforskare också i docent Ilkka Heinonens studie.

“I Norden har åtminstone Sverige och Danmark i flera års tid gett motionsanvisningar till cancerpatienter. För det ändamålet har det inrättats rehabiliteringscenter avsedda för cancerpatienter, där motion, avslappning och annan rehabiliterande verksamhet är en del av vården. Finland har fortfarande mycket att göra i det här avseendet, men vi hoppas få i gång sådan verksamhet framöver också hos oss”, konstaterar Lempiäinen.

Till exempel i danska rehabiliteringscenter tränar cancerpatienter fyra gånger i veckan. Man vill ta hand om patienterna mera övergripande och motionsanvisningarna ingår i det. När man på det här sättet höjer allmänkonditionen är det också lättare för många cancerpatienter att återvända till arbetet. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har man nu utarbetat en första anvisning om hur cancerpatienter ska motionera.

“En allmän biverkning av cancerbehandlingar är fatigue, eller utmattning, upp till 2/3 av cancerpatienterna lider av det i något skede. Det är känt att fatigue avsevärt försämrar patienternas livskvalitet. Orsaken till fatigue är inte helt känd, man antar att det kan finnas en underliggande inflammation i kroppen. Sannolikt har bland annat cytokinerna en stor roll i uppkomsten av fatigue och i att den blir långvarig. Det är troligt att cancerrelaterad fatigue börjar i muskulaturen och är förknippad med minskad fysisk aktivitet. Även andra biologiska, genetiska och psykiska faktorer samt levnadsvanorna inverkar”, berättar Lempiäinen.

En cancerpatient kan lida av fatigue redan vid tidpunkten för diagnosen. Den kan också börja under cancerbehandlingarna eller först efter dem.

“Motion underlättar sannolikt tröttheten, eftersom motion allmänt minskar inflammationstillståndet i kroppen, förbättrar humöret och sömnen. Överlag stärker motion människan och motion kan också vara viktigt socialt. Fatigue är dock ett mångfasetterat symptom och å andra sidan påverkar också motion många saker, så det finns ingen entydig förklaring till orsakssambandet”, påpekar Lempiäinen.

Cancerpatienterna frågar ofta hurdan motion som är bra. Enligt Ilkka Heinonen vore det bra om man kunde hänvisa varje patient vidare till ett ställe där de kan få motionsanvisningar, men vi har alltför få som är förtrogna med klinisk idrottsfysiologi.

“Dessutom är det viktigt att man kan göra det utan kostnader för patienten, eftersom insjuknandet ofta också annars orsakar ekonomiska påfrestningar. Det lönar sig kanske att etablera sådan verksamhet i samarbete med de regionala cancerorganisationerna, men det krävs ännu mycket arbete för att få saken framåt. Vi borde få fler multiprofessionella vårdteam som kunde delta i sådan vård. Förutom att det mänskliga lidandet minskar medför motionsprojekten också inbesparingar för samhället”, betonar Heinonen.

 

Text: Arja-Leena Paavola
Foto: Vesa Tyni