Syöpä-lehti
2023

Årets cancerskötare brinner för den palliativa vården

Årets cancerskötare Magdalena Nyvall-Malm, jobbar vid Vasa centralsjukhus vid den palliativa polikliniken som klinisk specialsjukskötare. Hon har lång erfarenhet av vård av cancerpatienter. Hon har varit med och startat verksamheten på sjukhusets palliativa poliklinik och skapat klarhet i den palliativa vårdens vårdprocesser. Dessutom fungerar hon som ansvarig för nätverket, som sammanför alla cancervårdare inom sjukvårdsdistriktet. I motiveringen till Cancerstiftelsens pris för Årets cancerskötare konstaterar hennes kolleger att Magdalena Nyvall-Malms jobb inom den palliativa vården har varit banbrytande.

Det var egentligen en slump att Nyvall-Malm från första början halkade in i just cancervården. När hon i slutskedet av sina sjukvårdsstudier skulle avlägga sin praktik, fanns det bara en plats vid den onkologiska avdelningen.

”Jag hade provat på annat vårdarbete i och med skolans praktik, men när jag kom till den onkologiska avdelningen kändes det som att komma hem”, säger hon.

Efter studierna 2003, började Nyvall-Malm jobba på den onkologiska avdelningen som sjukskötare. Hon hann jobba i flera år på avdelningen innan hon 2015 började jobba vid strålbehandlingsavdelningen som sjukskötare. Sedan blev hon biträdande avdelningsskötare.

Jämlik palliativ hemvård för alla

År 2019 grundades den palliativa polikliniken som en del av den onkologiska polikliniken. Magdalena Nyvall-Malm var det självklara valet för att fylla uppgiften som klinisk specialsjukskötare på polikliniken.

Tillsammans med den palliativa läkaren, startade hon verksamheten på Vasa centralsjukhus palliativa poliklinik. Hon har från första början haft en klar vision om hurudan den palliativa vården borde vara.

”Om jag skulle ha all makt i världen skulle jag se till att den palliativa hemsjukvården inom Vasa sjukvårdsdistrikt skulle vara jämlik för alla. Vi har många kommuner inom sjukvårdsdistriktet och i varje kommun ser den palliativa vården i hemmet olika ut. Resurserna är väldigt olika. En del kommuner har ingen palliativ sjukvårdare, en del har en. Vi har fantastiska palliativa sjukvårdare inom området, men systemet är sårbart. Jag skulle helst se att alla har lika rätt till palliativ vård i hemmet, oberoende av hemkommun”, säger Nyvall-Malm.

Hon hoppas det nya välfärdsområdet ska lösa den ojämlika situationen.

Patienterna, kollegerna och familjen ger kraft

Magdalena Nyvall-Malm är inte enbart sjukvårdare, hon är också mamma till 4 skolbarn. Det gäller att balansera upp både arbetslivet och familjelivet. Hon lyfter fram några delar ur både arbetslivet och fritiden, som ger kraft.

”Det är många saker som gör att jag orkar, säger hon. Framför allt är det patientmötena, säger Nyvall-Malm leende. Varje cancerpatient har sin egen historia, och jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som får ta del av de här människornas livshistorier. Känslan att ha kunnat hjälpa någon, ger väldigt mycket kraft.”

”Utöver patienterna, har jag förstås världens bästa kolleger. Tack vare dem orkar jag.”

Dessutom har Nyvall-Malm fått delta i arbetshandledning. Det är hon väldigt tacksam för.

”Det är något jag rekommenderar varmt, den ger mig mycket stöd i jobbet”, säger hon.

På fritiden brukar hon motionera mycket, vara ute i naturen och spenderar tid på stugan med familjen. Det är med sina nära och kära hon återhämtar sig.

Cancervården har förändrats och gått framåt

Jobbet inom cancervården har varit både varierande och mångsidigt under Magdalena Nyvall-Malms yrkeskarriär. De administrativa uppgifterna upptar mera tid nuförtiden, men samtidigt underlättar de moderna systemen vissa delar av arbetet. Folk byter jobb oftare. Nuförtiden är det sällan någon som har jobbat hela sin verksamma yrkeskarriär på ett och samma ställe. Stressen och utbrändheten har också ökat.

”Jag vill inte fokusera på de negativa sakerna, säger hon med eftertryck. Det som verkligen förändrats till det bättre under åren är hur mycket cancervården har gått framåt. Idag finns så många fler alternativ av cancermediciner och kombinationsbehandlingar. Cancerbehandlingen utförs polikliniskt. Patienterna behöver sällan en avdelningsplats i samband med behandlingen, utan de kan får vara hemma och leva så normalt som möjligt. För 15-20 år sedan var cytostatikabehandling en av huvuduppgifterna på canceravdelningen.”

”Strålbehandlingstekniken har också gått snabbt framåt, speciellt de senaste åren. Behandlingsperioderna är numera både kortare och mer effektiva”, säger hon.

Hela människan har alltid varit i fokus i cancervården, men hon tycker ändå att man nuförtiden satsar ännu mer på det psykosociala stödet och kan erbjuda alla möjliga former av stöd och hjälp både till patienten och de närstående.

”Vi jobbar i nära samarbete med cancerföreningen här i Österbotten, som erbjuder många fina stödtjänster åt både patienten och åt de närstående”, säger hon.

Cancerpatienterna har varit nära hjärtat hela tiden. Hur ser framtiden ut?

”Jag hoppas jag ska få fortsätta jobba med och utveckla den palliativa vården. Det finns så mycket kvar att göra. Jag vet inte om jag jobbar på sjukhus, eller i den palliativa hemvården. Men jag hoppas verkligen jag får fortsätta med det här. Jag brinner för den palliativa vården”, säger Nyvall-Malm.

Inga dumma eller dåliga frågor

Magdalena Nyvall-Malm blev verkligen mycket överraskad över utnämningen till årets cancerskötare. Hon hittar inte riktigt ord för vad hon känner, men det känns som ett fint erkännande. Några klara planer för hur hon tänker använda prispengarna har hon inte heller.

”Det skulle vara kul att använda pengarna på någon må bra grej, säger hon när hon funderat en liten stund. Kanske kunde jag satsa på något på stugan, där jag och familjen spenderar mycket tid tillsammans.”

Nyvall-Malm har en viktig hälsning till tidningens läsare, cancerpatienterna och deras närstående.

”Det är jätteviktigt att man som patient vågar be om hjälp och berättar hur man har det. Vi som jobbar med cancervården har bra nätverk. Våga fråga, bli inte ensam med dina tankar. Det finns alltid någon specialarbetare som kan hjälpa. Vare sig det handlar om ekonomiska bekymmer, om det gäller familjen, om du själv eller någon närstående mår dålig psykiskt, vill vi verkligen hjälpa till i helheten.”

”Jag vill verkligen uppmana patienterna och deras närstående att ställa alla frågor. Det finns inga dumma eller dåliga frågor.”

Text: Mikaela Lax
Bild: Mikael Nybacka