Cytostatika

Med hjälp av cytostatika kan man förstöra cancertumörer, förstärka vårdresultat efter en operation eller strålbehandling, förminska metastaser och lindra symtom. Cytostatika kan vara effektiva utanför primärtumören och förstöra även små cancertumörer, som man inte har upptäckt i undersökningarna.

Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.

I dagens läge har cytostatika minskad betydelse i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. De används dock fortfarande rätt allmänt.

Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens eller kemoterapins effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.

Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad massiv kemoterapi. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom massiv kemoterapi kan totalförstöra benmärgen. Efter massiv kemoterapi kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.

Hur förverkligas cytostatikabehandlingen

Cytostatikabehandlingen ges vanligtvis utifrån individuella grunder och enligt cancerns spridningsgrad. Längden på behandlingen och läkemedlet som används kan variera. Oftast bygger cytostatikabehandlingen på nationella vårdrekommendationer.

Cytostatika kan ges antingen som tabletter eller intravenöst i dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt till lungsäcken, urinblåsan eller ryggradskanalen. Intravenös behandling ges oftast på sjukhus, men patienten får gå hem efter behandlingen.

Vanligtvis får patienten en kur med 3–4 veckors mellanrum. Då hinner inte cancercellerna återhämta sig, medan den normala vävnaden vanligen hinner. I samband med cytostatikabehandling är det nödvändigt att noggrant följa med blodvärden.

Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga under behandlingen oftast god.

Biverkningar av cytostatika

Cytostatika kan spridas till nästan alla celler i kroppen och de förstör även friska celler. Därför har cytostatika också biverkningar. Behandlingen ger ofta upphov till illamående, håravfall och trötthet. Biverkningarna är individuella. En del av biverkningarna försvinner inom några dagar, medan det vanligen tar några månader innan patienten helt har återhämtat sig från cytostatikabehandlingen.

Eftersom cytostatika påverkar celler som delar sig, yttrar sig många biverkningar i de vävnader som förnyar sig snabbt, såsom håret, benmärgen och slemhinnorna. Det beror på läkemedlet som används, doserna, patientens allmänna kondition och kroppens reaktion på behandlingen hurdana och hur kraftiga biverkningarna är. De flesta biverkningarna kan förebyggas och behandlas effektivt med hjälp av moderna medel.

Här har vi samlat de vanligaste biverkningar som förekommer i samband med cytostatikabehandlingen. Närmare uppgifter om olägenheter och behandlingen av dem får du av vårdpersonalen.

Håravfall

När man använder cytostatika kan håret sluta växa vilket leder till att patienten blir helt eller delvis skallig och förlorar hår också annanstans på kroppen. Efter att cytostatikabehandlingen tagit slut, börjar håret växa igen.

Alla cytostatika förorsakar inte håravfall. Patienter som får cytostatikabehandling kan skaffa sig en peruk med betalningsförbindelsen som sjukhuset beviljar.

Rehabilitering

Illamående

Illamående hör till de vanligaste biverkningarna som cytostatikabehandlingen har. Såsom de andra biverkningarna, beror även symtom av illamående på både läkemedel och dos. Illamående kan yttra sig som kräkningar som uppkommer några timmar efter behandlingen eller som en långvarig äckelkänsla som kan fortsätta i 2-4 dygn.

Den moderna profylaktiska läkemedelsbehandlingen har dock minskat risken för illamående och lindrat symtomen betydligt. Den profylaktiska läkemedelsbehandlingens effekt kan variera mellan behandlingssätt.

Skador i munnens och svalgets slemhinnor

Slemhinnan i både munnen och svalget förnyas snabbt och därför hör de till de vävnader som är mycket känsliga för cytostatikabehandling. Det varierar hur vanliga skadorna i slemhinnorna är.

Efter cytostatikabehandlingen kan slemhinnan i munnen och svalget rodna. Det kan förekomma sårigheter och beläggningar i slemhinnan. Det gör ont att dricka och äta, som värst kan det vara svårt att svälja saliven. Jästinfektioner är vanliga och herpesinfektioner möjliga.

I början av cytostatikabehandlingen är det bra att gå till tandläkaren. Tandläkaren tar hand om eventuella infektioner och förklarar hur man effektivt ska sköta om sina tänder och använda fluor under cytostatikabehandlingen.

Diarré

Diarré är en vanlig biverkning vid cytostatikabehandlingen. Den kommer sig av skador som behandlingen förorsakar i tarmkanalens slemhinna. Om diarrén är besvärlig, kan tarmfunktionen bromsas med hjälp av läkemedel mot diarré.

Benmärg

Blodcellerna bildas i benmärgen som finns i människans stora ben. Strålbehandling som ges mot bäcken- och ryggradsområdet kan leda till att antalet vita blodceller och blodplättar minskar och hemoglobinvärdet sjunker. Biverkningar som yttrar sig i benmärgen beror på läkemedlet och dosen. Den mest betydande olägenheten är oftast det minskade antalet vita blodceller.

Vanligtvis är biverkningarna i benmärgen övergående och blodvärdena rättar till sig så småningom. Biverkningarna som cytostatikabehandlingen har på benmärgen är ofta orsaken till att dosen av cytostatika måste begränsas. Om benmärgen tar skada, ökar risken för inflammationer och smittosamma sjukdomar.

Därutöver kan cytostatikabehandlingens biverkningar yttra sig som

• förstoppning
• symtom i ögats slemhinna
• svullnad
• nagelförändringar
• känsellöshet i händer och fötter
• muskelsmärta
• överkänslighetssymtom
• för tidiga klimakteriebesvär hos kvinnor på grund av östrogenbrist.

Sena biverkningar av cytostatikabehandling

Ibland är cytostatika förknippade med mer långvariga och så kallade sena biverkningar. Dessa är till exempel hjärtskada, lungskada eller risk för försämrad njurfunktion.

Oftast uppstår biverkningarna redan under behandlingen, men till exempel en hjärtskada kan yttra sig först efter flera årtionden. Det finns dock effektiva läkemedel som hjälper till att förebygga och behandla de flesta biverkningarna. Sena biverkningar som uppträder efter många år är tämligen sällsynta.

För en del cytostatika finns en maximaldos som inte kan överskridas under patientens hela livstid.

(Lähteenä Hoidot-osiossa on käytetty Syöpätaudit-oppikirjaa, potilasoppaita  että vanhoja sivuja)