Cancerbehandlingarna

Cancerbehandlingarna utvecklas ständigt. Till förfogande finns allt effektivare och mer riktade behandlingsalternativ. Vårdresultaten har blivit bättre tack vare den snabba utvecklingen. Vårdresultaten i Finland inom cancervården är internationellt på toppnivå.

Syftet med cancerbehandlingen är att

  • cancern botas,
  • sjukdomen fås under kontroll,
  • återfall förhindras och
  • symtom som tumören ger upphov till lindras.

De viktigaste behandlingsmetoderna är operationsbehandling (kirurgisk vård), strålbehandling, cytostatika (kemoterapi) och hormonbehandlingar. Därutöver använder man nuförtiden ofta även olika immunologiska behandlingsmetoder och så kallade riktade läkemedel. Det finns flera olika läkemedel mot cancer. Vanligtvis använder man kombinationsbehandling.

Cancer behandlas individuellt och därför kan det finnas stora skillnader mellan olika behandlingssätt. När man väljer rätt vård, beaktar man tumörens läge, spridningsgrad och celltyp samt patientens allmänna kondition och andra sjukdomar. Innan behandlingen påbörjas utvärderar läkaren, vilka för- och nackdelar som behandlingen kan ha. Läkaren bestämmer vården, men patienten kan ställa frågor och föra fram sina egna önskemål. Läkaren bör klarlägga för den insjuknade både grunderna för och innehållet i sin vårdrekommendation.

Patientens rättigheter

En del av cancertyperna utvecklas så långsamt att man kan följa med situationen under en tid innan man väljer den egentliga behandlingen och påbörjar den. Om cancertumören är liten, räcker det ofta med en operation. Ibland kan man i stället för en operation välja endast strålbehandling eller läkemedelsbehandling. Om tumören är stor, behöver man en kombination av operations-, strål- och läkemedelsbehandling. Operationen kan kompletteras med andra behandlingssätt för att bota patienten.

Var och en som insjuknat i cancer vill få behandling utan dröjsmål. Det kan vara ångestväckande att vänta på behandling. Oftast kan man dock inte påbörja behandlingen genast efter att cancerdiagnosen har blivit fastställd, eftersom det behövs ytterligare undersökningar. Det är mycket viktigt att bestämma cancertypen noggrant. Det är likaså viktigt att klarlägga cancerns spridningsgrad, eftersom en lokal och en metastaserad cancer ofta behandlas på mycket olika sätt.

Många cancrar utvecklas långsamt med åren. Även om behandlingen påbörjas först om några veckor efter diagnosen, har det vanligtvis ringa betydelse för vårdresultatet. Vid akut leukemi och maligna hjärntumörer kan dock till och med en kort fördröjning vara av betydelse.

Cancerbehandlingarna är både fysiskt och psykiskt tunga för patienten. Behandlingen ger oftast upphov till symtom, som illamående, håravfall, försämring av blodvärden, trötthet och svullnad i de nedre extremiteterna. Vårdpersonalen följer aktivt med cancerbehandlingens effekt (respons) och eventuella biverkningar.

Till dig som insjuknat i cancer

Rehabilitering

Hur cancerbehandlingen genomförs

Cancerpatienterna vårdas på sjukhus. I och med att undersökningarna går framåt övergår patienten från hälsocentralen till specialsjukvården.

Cancer behandlas alltid individuellt. Behandlingarna utförs vanligtvis på polikliniken för onkologi eller på avdelningen under ledning av sjukhusläkare som har specialiserat sig på cancersjukdomar. Behandlingen planeras i samarbete med flera specialister inom medicin. Sällsynta och särskilt svåra cancerfall behandlas på vissa universitetssjukhus. Barnpatienter med cancer vårdas vanligtvis på barnkliniken på ett universitetssjukhus.

Uppföljningen utförs individuellt efter behandlingen. I början sker den vanligtvis inom specialsjukvården och senare i hälsocentralen.

Om cancern inte kan botas, överförs patienten i något behandlingsskede från specialsjukvården till hälsocentralen. Det avfattas en individuell vårdplan för patientens palliativa vård.

Utöver hälsocentralen får cancerpatienterna behandling också på t.ex. enheter för palliativ vård som finns på klinikerna för onkologi.

Terminalvård ges i skilda hospicehem, på bäddavdelningen vid en hälsocentral eller i sjukhus.

Olika behandlingsformer vid cancer

Kombinationsbehandling

Vid behandling av cancer ges ofta kombinationsbehandling. Det betyder att man använder sig av flera behandlingsformer, såsom operations-, strål- och läkemedelsbehandling. Syftet med kombinationsbehandlingen är att förbättra sannolikheten att patienten blir frisk.

Adjuvant behandling

Adjuvant behandling används som tilläggsbehandling efter en operation. Till exempel strålbehandling eller cytostatika som ges efter en operation kallas för adjuvant terapi. Syftet med adjuvant terapi är att säkerställa att cancercellerna blivit förstörda och förbättra patientens prognos.

Stödbehandling

Stödbehandling vid cancer betyder lindring av symtom som cancern eller behandlingarna ger upphov till. Med hjälp av stödbehandling kan man främja patientens välmående under behandlingen och därefter. Till exempel läkemedel som förhindrar illamående som används under cytostatikabehandlingen är en stödbehandling vid cancer. Också smärtlindring är en del av stödbehandlingen vid cancer.

Palliativ vård

Syftet med palliativ vård är att lindra de psykiska och fysiska symtom som patienten lider av och förbättra patientens livskvalitet. Med hjälp av palliativ vård behandlar man symtom förknippade med cancern eller cancerbehandlingen. Palliativ vård kan ges i flera månader, till och med flera år.

Vid palliativ vård behandlar man oftast smärta, förstoppning, illamående, förvirring eller trötthet. Patienten får palliativ vård vid sidan av den kurativa vården genast efter att hen fått en cancerdiagnos.

Om cancern inte kan botas, koncentrerar man sig på att lindra patientens symtom så att livskvaliteten förblir så god som möjligt. Hos patienter med en metastaserad cancer har den palliativa vården en nyckelroll. Vid palliativ vård kan metoderna vara delvis samma som vid kurativ vård. Till exempel med hjälp av strålbehandling kan man minska metastaser och göra det lättare för patienten. Utöver de fysiska symtomen försöker man också lindra patientens psykiska symtom, såsom rädsla och ångest inför den annalkande döden.

När döden kommer

Terminalvård

Trötthet vid behandling av cancer

Till och med 50–90 procent av cancerpatienterna lider av trötthet under sin sjukdom och behandlingen. Behandlingarna ger ofta upphov till stark trötthet och kraftig utmattning som inte försvinner oberoende hur mycket man sover och vilar sig. Mera information om trötthet under behandlingen hittar du här.

Cancer och trötthet

Behandlingsstudier och läkemedelsstudier

Behandling av cancer utvecklas med hjälp av vetenskapliga studier. Kliniska studier eller behandlingsstudier är experiment där man undersöker behandlingens effekter på patienter.

Innan man kan inleda en klinisk studie, ska behandlingen testas både i laboratoriet och på försöksdjur. Detta innebär att man redan länge har forskat i en ny behandlings för- och nackdelar innan den kan prövas på patienter.

Det finns många typer av kliniska studier. De kan till exempel sträva efter att

  • hitta nya metoder att förebygga cancer,
  • utveckla nya metoder att konstatera cancer i ett tidigt skede,
  • utveckla behandlingen,
  • klarlägga sjukdomens psykiska följder eller
  • hitta möjligheter att förbättra patientens livskvalitet.

Vid många kliniska studier undersöker man nya behandlingsmetoder: operationsbehandling, strålbehandling och läkemedelsbehandling samt olika kombinationer av dessa.

Personer som ansvarar för en klinisk studie håller sig till en noggrann forskningsplan, där det står exakt vad som ska göras, när och varför. Innan studien kan inledas, behandlas planen av en etisk kommitté och oberoende personer avväger huruvida studien planerats enligt etiska principer.

Studiens målsättning och de eventuella för- och nackdelarna med den nya behandlingen förklaras för patienten innan hen deltar i studien. Likaså får patienten veta alla praktiska detaljer med att vara undersökningspatient. Om patienten inte vill delta i studien, får hen behandling enligt den normala, aktuella vårdrekommendationen. Därutöver kan en patient som redan tagits med i en klinisk studie när som helst sluta fungera som undersökningspatient och återvända till den sedvanliga behandlingen.

Källor

Joensuu, Heikki; Jyrkkiö, Sirkku; Kellokumpu-Lehtinen, Pirkko-Liisa; Kouri, Mauri; Roberts, Peter J. & Teppo, Lyly (toim.) (2013) Syöpätaudit. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim.

Suomen Syöpäpotilaat ry. Selviytyjän matkaopas. Helsinki, 2014.